Hon växte upp i byn Törnbotten utanför Algutsrum på Öland. Sin dialekt har hon med sig efter alla år – kontakterna med hemtrakterna är frekventa. Lovisa och hennes familj åker ofta till Öland och hjälper till på systerns och svågerns brewpub Fireside.
Efter grundskolan tillbringade hon ett år som utbytesstudent i USA.
– Det var ett viktigt år. Tidigare var jag rätt blyg och tillbakadragen, kanske för att jag var längre än alla andra och hade komplex för det. Men det förändrades under min tid där.
Åter i Sverige läste hon naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, lite förvånande eftersom hon beskriver sig som en riktig ”språkmänniska”. Lovisa Alvtörn var sedan au-pair i ett år i Zuoz i schweiziska Engadinerdalen. Här fick hon ytterligare utlopp för språkintresset; byn ligger i den rätoromanska delen av landet.
– Rätoromanska är ett språk i utdöende som går under namnet vardagslatin.
Hon studerade därefter i Lund och vid Malmö högskola och tog en gymnasielärarexamen i svenska och spanska och en magisterexamen i favoritämnet svenska. D-uppsatsen handlade om dialekter och handleddes av professor Jan Einarsson, ledande inom språksociologi i Sverige. Hon arbetade som gymnasielärare i Eskilstuna i några år, och en dag fick hon höra talas om Dialekt- och folkminnesarkivet vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
– Jag kände märkligt nog varken till arkivet eller myndigheten trots att jag arbetade som svensklärare och hade ett så stort intresse för språksociologi och dialekter.
2009 lämnade hon skolan och började som dialektpedagog på Dialekt- och folkminnesarkivet.
– Mitt arbete är fantastiskt roligt och givande. Titeln skapades för min tjänst, så jag är faktiskt Sveriges enda dialektpedagog, säger Lovisa Alvtörn, vars uppgift är att sprida kunskap om svenska dialekter till allmänheten. Huvudfokus är elever och lärare i skolan.
– Just nu håller jag på med det sista inför publiceringen av vårt nya webbläromedel ”Svenska från olika håll”. Det vänder sig främst till elever som studerar svenska som andraspråk men kan användas inom hela svenskämnet. Vi lanserar det under Bokmässan i Göteborg.
I uppdraget som dialektpedagog ingår även att erbjuda skolor föredrag om vad dialekter är.
– Jag tar emot mindre grupper på studiebesök och visar vårt stora arkiv med inspelningar och dialektord, säger Lovisa Alvtörn som precis gjort ett utskick till alla grundskolor och gymnasier i kommunen för att berätta om materialet. Att få lärarna med sig är viktigt:
– Men det kan vara svårt ibland. Ofta är de inkörda på sitt, men de som använt materialet har haft god nytta av det. Vi har valt att fokusera på att ha mycket material tillgängligt på webben så att alla kan nå fram när det passar dem.
Innan vi skiljs åt talar vi lite mer om sociolekter och dialekter. Lovisa Alvtörn berättar att flickor bosatta på mindre orter generellt talar mindre dialekt än vad pojkar gör.
– Med dialekten signalerar man både sin bakgrund – sin samhörighet – och sin strävan framåt. Eftersom tjejerna vill därifrån markerar de, ofta omedvetet, att de strävar någon annanstans: ut i den stora världen.