Hennes slutsats är att trots alla krav och ett varierande utbud ansåg eleverna att skolmaten aldrig var lika bra som den mat som serveras hemma.
I en studie har Christine Persson Osowski undersökt skolmaten och den gratis lunch som eleverna på grundskolorna numera ser som en självklarhet under veckodagarna. I snart 70 år har skolmaten varit en del av svensk politik och vardag.
– Den fria skolmåltiden blev en del av Sveriges välfärdssystem 1946, även om det dröjde flera år innan gratis skollunch hade etablerats. Innan dess hade skolmåltiderna varit en del av fattigvården där det serverades gröt och bröd, säger Christine Persson Osowski.
Dagens utbud ser betydligt roligare ut än så. Hennes forskning visar att utvecklingen har gått väldigt långt.
Nu finner man ständigt nya maträtter på skolmatsedeln, och varje dag erbjuds alternativ samt en varierad salladsbuffé.
– De senaste fem–tio åren har utvecklingen gått snabbt. Numera finns det också höga och många krav på skolmaten. Många önskar ekologisk och närproducerad mat. Man talar inte heller om ”mattanter” i köken utan snarare om kockar.
Även miljön påverkar lunchupplevelsen, vilket bidrar till att skolmåltiden inte kan mäta sig med den mat som serveras hemma.
– Tidigare har näringsvärdet i maten varit i centrum, det har så klart varit positivt eftersom det historiskt sett handlat om att ge näringsrik mat till arbetarklassen. Nu är det helhetsupplevelsen som är på uppgång, där skolorna bland annat arbetar med interna matråd.
Hur gick du till väga när du gjorde din studie?
– Med hjälp av ett flertal organisationer har jag gjort en kvalitativ enkät på internet som 192 personer har besvarat. Det har varit en stor spridning på medverkande personer, men med en majoritet av kvinnor i alla åldrar, säger Christine Persson Osowski.
Studien visar även att det finns – och har funnits – ett onödigt illatyckande om skolmaten genom tiderna. Här berättas det om ”tjocka mattanter som tvingar i en mat”, och om ”hård och äcklig potatis”.
– Det finns en orättvis bild av skolmaten och personalen kring den. I vissa fall kan det så klart stämma att elever blivit illa behandlade men oftast handlar det om en orättvis attityd där man ”skulle” tycka illa om maten.
Hur ser din närmaste framtid ut?
– Jag kommer att fortsätta verka här i Uppsala på universitetet där jag till sommaren blir biträdande lektor vid Institutionen för kostvetenskap. Ett parallellt drömprojekt vid sidan av undervisningen vore att göra en studie om matsvinn, det vill säga hur mycket mat som slängs från skolmåltiden och vad som kan göras för att förebygga detta. Det finns en del statistik men jag skulle vilja göra en djupgående studie i ämnet, säger Christine Persson Osowski, som för närvarande arbetar med en artikel där hon tittat på vilka faktorer som påverkar om man väljer att äta skolmaten eller inte.
– Och så tittar jag på vilka skillnader det finns mellan pojkars och flickors näringsintag varje dag.