Skådespelare som söker samband

Stefan Wårdsäter deltog till exempel i Tältprojektet på 70-talet. Han är intresserad av hur allting hänger ihop - historia, samhällsutveckling, teater. En del av trådarna flätades samman och ledde till Vendel.

Foto: Anders Badner

Uppsala2009-10-26 03:00
För Stefan Wårdsäter är de röda trådarna i tillvaron viktiga. Röd som färgen på ett samhällsengagemang. Tråd som i alla samband, i det egna livet och i världen runt om oss.
- Det visar sig med tiden att det finns en röd tråd som knyter samman, säger han.
För Uppsalapojken Stefan Wårdsäter är det många samband som har stor betydelse. En av trådarna är intresset för samhällsutvecklingen i ett långt perspektiv. Han pluggade bland annat arkeologi och sociologi vid Uppsala universitet, utan att det egentligen ledde till något färdigt.
- Att spela teater var viktigare och roligare, säger han.

Men intresset för ämnesinriktningen minskade. Sedan flytten till Vendelbygden runt 2002 har han tagit aktiv del i bygdens utveckling och i att lyfta fram traktens urgamla historia. Till exempel som en drivkraft i Vendels besökscentrum eller utstyrd i historisk kostymering vid olika evenemang.
- Redan på vikingatiden tog man hand om varandra. Men det såg jag inte då att det på något sätt hänger ihop, säger Stefan Wårdsäter.
Han syftar därmed på samband mellan studieinriktning, skådespeleri och bygdeengagemang.

Teater och skådespeleri har varit hans jobb "sedan hur lång tid som helst" med början i fria grupper som Panikteatern och Teatrum. Han är utbildad på Dramatiska Institutet, men inte i skådespeleri utan till maskör, något som ändå ledde till teatern.
- Som avslutningsarbete blev vi med skolans stöd engagerade i Tältprojektet och sedan följde vi med på turnén.
- Kul och lärorikt, säger han om tiden från maj till september 1977 då ett hundratal personer i 30 husvagnar och med stort cirkustält reste riket runt med föreställningen Vi äro tusenden.
Turnén betraktas som en höjdpunkt i de svenska fria teatergruppernas politiska era.
- Man var cirkusarbetare. Det var oerhört mycket logistik, mycket folk på föreställningarna. En färgrik kraftsamling, summerar Stefan Wårdsäter.

1982 startade han teater i betydligt mind­re format, en tvåpersonersgrupp tillsammans med dåvarande hustrun Eva. Verksamheten var inriktad på pjäser för arbetsplatser och fackmöten och var i gång till 2000. Då tog livet en hastig vändning. Hans hustru dog i cancer. För Stefan kändes det omöjligt att fortsätta med det som varit deras gemensamma liv och arbete i en sammansvetsad enhet.
Trots tomheten och en teaterpaus som var påtvingad, fattade Stefan Wårdsäter ett viktigt beslut.

- Jag hade bestämt mig för att haka på allt, inte bara bli sittande, säger han och förklarar att om han skulle bli inbjuden att delta i någon aktivitet eller umgänge i bekantskapskretsen så skulle han inte tacka nej.
Inställningen skulle leda till att han plockade upp en av tillvarons gamla och betydelsefulla trådar. Via en klasskamrat fick han kontakt med en kvinna som hette Pia Larsson. Pia var klasskompisens kusin, men också Stefans gamla sommarförälskelse. När han var 16 och hon 14 hade han åkt moppe de tre milen på krokiga vägar från Uppsala ut till Vendelbygden, Pia och danserna på Ottarsborg. Mer blev det inte då.
- Vi hade kvar nyfikenheten för varandra, säger Stefan om det som hände drygt 40 år senare.

De gifte sig och delar i dag liv, intresse och arbete för teater och hembygd. Både genom egen teater, i Samverkan i Vendelbygd, guideengagemang i fornminnesområdet och kyrkan i Vendel, med mera.
Trots lågkonjunktur även för teatern ruvar han på en föreställning om åldrande.
- Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal, anger han som utgångspunkt.
Därtill sidoverksamheten 2 x Elvis, en kalasföreställning tillsammans med en av Pias söner, samt mycket arbete med att hålla ihop gamla och binda nya trådar för bygdens bästa.
- Ett ålderdomligt, öppet och inbjudande landskap med oerhört stora natur- och kulturvärden som sträcker sig mycket långt tillbaka. Och en öppen bygd också människor emellan, säger han om sin trakt.

Dessa tillgångar skulle möjligen vara värda en vägvisning. Ville han önska något till födelsedagen kanske det skulle vara den Vendelskylt från motorvägen som ansvariga myndigheter hittills sagt nej till.
Namn: Stefan Wårdsäter.
Aktuell: Fyller 60 år den 29 oktober.
Bor: Stoparbo strax norr om Bergby i Vendel.
Familj: Hustrun Pia Wårdsäter, tre bonusbarn, ett bonusbarnbarn på ingång.
Jobb: Skådespelare till yrket men projektansvar för Samverkan i Vendelbygd tar mesta tiden.
Firar: I enkelhet med familjen och borta från hemmet.
Motto: Nej, men ansluter sig till Ronny Erikssons "Det är aldrig för sent att ge upp".
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!