Eric är missionärsbarn och växte upp i Indien. Han beskriver sin uppväxt som ”återhållande”; föräldrarnas ord var viktiga. När han var 16 år återvände familjen till Sverige och Uppsala.
– Jag mötte en ungdomskultur jag var helt främmande inför. Mina kompisar var mycket friare och behövde inte hela tiden fråga om lov.
1964 började han Fyrisskolans tekniska gymnasium och tog studenten 1968 som maskiningenjör. Han fortsatte med universitets- och högskoleutbildning inom arbetsmiljö, och gick senare även utbildningar vid bland annat Försvarshögskolan. Sin blivande hustru Ulla träffade han 1966 på Norrlands nation.
– Där stod en flicka i turkos klänning, en brunbränd, vacker blondin, och jag föll för hennes vackra ögon. Paret firade 45-årig bröllopsdag 5 januari.
Eric har länge arbetat inom logistik och kvalitetssäkring, projektledning samt chefskap på högre nivå i organisation. Han har bland annat jobbat inom försvarsmaktens logistik, Han har i staben varit ansvarig för kvalitetsutveckling och har arbetat i Saudiarabien som materialadministrativ chef. I 20 år var han anställd vid Akademiska sjukhuset som driftchef och beredskapsplanerare. I dag är han seniorkonsult för personlig utveckling och verksamhetsutveckling.
– Jag jobbar som strateg och coachar invandrade akademiker och andra ut i arbetslivet. Det känns underbart när de när de får jobb, och det är så givande att se människor växa och få självförtroende.
Men Eric har också en annan identitet: ”Samlaren”. Han samlar på allt möjligt men har några specialområden: mynt, och mynt som inte längre kan användas som betalningsmedel, frimärken, Greta Garbo och Missionsflyg-Ansgar. Fascinerade studerar fotograf Nina Leijonhufvud och jag de smakprov han dukat upp i lägenheten.
– Här är ett litet axplock ur samlingarna säger Eric, medan vi tittar på kategorin mynt som inte längre kan användas som betalningsmedel.
Allt vittnar om stor uppfinningsrikedom. Här finns mynt som gjorts om till prydnader, skedar eller smycken. Med hjälp av fantasin har folk av gamla ett, två- och femöringar tillverkat allt från dockskåpsmöbler och -serviser till en liten jordglob som kan snurra. På en rödrutig kökshandduk finns även delar av Garbosamlingen.
–Här är en lite udda grej: Greta Garbo som samlarkort i Cloettas choklad-kakor. Den här kom jag över billigt på nätet, säger han belåtet, och visar ett kuvert från den tiden då Den gudomliga fortfarande hette Greta Gustavsson, boende på California Drive, Los Angeles.
Ett annat samlarobjekt är Missionsflyg-Ansgar, ett märkligt kyrkligt projekt.
– Det har med min bakgrund som missionärsbarn att göra, säger han, och berättar att under andra världskriget blev många missionärer strandsatta ute på missionsfälten. Svenska kyrkan ansåg att någon borde hjälpa till att hämta hem dem så Svenska kyrkans mission köpte helt enkelt ett flygplan, uppmuntrad av Eisenhower – en DC 3:a som gick under namnet Hay Stack Annie.
– Förste piloten var Carl-Gustav von Rosen, känd för bland annat luftbron till Biafra på 60-talet. I första vändan hämtade han missionärer från Madagaskar.
Först i vuxen ålder fick Eric veta att han själv flög hem till Sverige från Indien via just Missionsflyg Ansgar. Förutom sitt företag och sitt samlande har han börjat skriva en bok om sitt eget och förfädernas liv, med arbetsnamnet Eriks släktsaga.
– Jag skriver för barn och barnbarn. Det är barnen som vill att jag ska skriva ner alla roliga och dråpliga familjehistorier.
Och samlandet fortgår.
– En samlares jaktlust kommer aldrig att försvinna, och känslan när man gör ett fynd går inte att beskriva i ord. Den kommer aldrig att försvinna!