Rutiner håller Ingvar i gång

Ingvar Olsson fyller 90 år på nyårsdagen. Frisk och kry arbetar han varje dag året om, det är det som håller honom i form.
- Att man har inkörda rutiner som man håller sig till det tycker kroppen om. Visst spelar generna en roll också. Både på fars och mors sida blev de gamla.
Farbror Wilhelm blev 101:
- Sommaren han fyllde 94 cyklade han 36 gånger till Månkarbo, där emellan gjorde han avstickare till Harbo och Nordmyra. Varje dag året runt gick han dessutom tre kilometerspåret här i Våla ända till slutet i stort sett.
Ingvar Olssons hustru Aina gick bort för två år sedan. Hans fast inrutade arbetsdag fick honom att gradvis komma över denna svåra förlust. Upp varje morgon klockan fem. Vid sextiden hämtar dottern Monika honom i bil till sin arrendeladugård i Borgen några kilometer utanför Våla där hon har 28 mjölkkor och ett 30-tal kvigor.

Efter frukost vidtar mockning hos sonen Bill, sedan lunch och trav på tv hemma på Åbyvägen.
Därpå far han till Bill i Gundbo igen. Sonen tränar travhästar och driver stuteri. Resten av dagen vistas han bland de 70 hästarna, först vid halvsju är han hemma igen och i säng vid pass 21 15. Klockan tio sover han.
- Hade jag bara suttit still hade jag varit död för länge sedan.
Hästintresset fick han i blodet hemma på gården i Vreta utanför Östervåla där Ingvars far Joel höll nordsvenskar.
- Han kunde den rasens avelskalender utantill och cyklade ibland långt för att se en vacker nordsvensk.
Själv har han haft flera egna hästar (varmblod) som också varit framgångsrika på tävlingar.
Det är något speciellt med hästar, tycker Ingvar Olsson.
- Att få följa dem från början och se hur de växer och går till i utseendet, som vi säger, ja, det är en gåva.

1968 köpte Ingvar Olsson gården Gundbo vid Östervåla.
- Bill och jag var och såg på stället och Bill såg genast hur den skulle kunna ställas i ordning för hästavel och travträning.
- Men det var inte någon lätt sak att få köpa stället, för på den tiden lade sig Lantbruksnämnden i affärerna och de ansåg att gårdar som blev till salu skulle delas mellan grannarna.
Efter en besiktning med nämnden och några andra storgubbar, då Ingvar Olsson förklarade "hela gården eller inget", fick han köpa efter beslut i nämnden.
Ingvar Olsson säger att han är tillfredsställd med att Bill har sitt på Gundbo och att Monika, förutom arrendet i Borgen, köpt fädernegården i Vreta.
- Monika älskar kor!
Ingvar lever också på gamla dagar i nära gemenskap med sina båda barn och deras familjer, men själv bor han inne i samhället på ett före detta fideikommiss.

- Det ärvde min fru, och hennes far bodde här med oss till 1974 då han gick ur tiden och därmed upphörde fideikommisset.
Emellertid var första anställningen som expedit i Eklunds livsmedelsaffär nästgårds.
- Familjen måste försörjas. När jag övertog gården i Våla satsade jag på grisar en tid. Jag hade också ett tiotal hästar. Men det blev klagomål. Kaféet på andra sidan vägen och våra dyngstackar gick inte ihop. Hälsovårdsnämnden kom med förelägganden. I och med köpet av Gundbo 1968 löstes hästfrågan permanent och till det bästa.
Ingvar Olsson säger att det alltid legat för honom att göra affärer. I början på januari 1956 köpte han stormfälld skog av en konkursad storuppköpare och gjorde en rejäl vinst.

I slutet på 1950-talet värvades Ingvar Olsson till Uppsala som försäljare av traktorer. Trots att han i hela sitt liv haft svårt att minnas vad folk heter och aldrig ägt en fickalmanacka, var han framgångsrik. Men när försäljningschefen tog ifrån honom en storaffär med grävare sade han upp sig tvärt.
- Med en kompanjon startade jag i stället Östervåla Maskin och sålde importerade begagnade traktorer av märket Massey Ferguson.
I Karlstad sattes störtbåge på dem och byttes kolvar och foder i motorerna. Många är fortfarande i bruk.
- Vi sålde i genomsnitt fyra traktorer i veckan i fem år över hela Sverige. Importören omkom då en traktor föll över honom. Och jag blev på nytt anställd som försäljare i Uppsala.
Har du aldrig varit sjuk?

- 1996 fick jag hastigt ont i magen när jag stod på skullen i Gundbo och slängde hö. Blindtarmen, visade det sig. Men sjukhus gör en inte självklart frisk från en så pass enkel åkomma. Operationssåret sprack och jag drabbades av bråck och därpå av sammanväxningar som fordrade en ny operation. Man skall vara väldigt stark för att klara sådant.

Rutiner håller Ingvar i gång

Ingvar Olsson har en del att brås på när det gäller långt liv och hälsa, hans farbror blev till exempel 101. Själv håller Ingvar på rutiner som ett bra sätt att hålla sig i form.