Puccini fick ge plats för Pratvis

Klockan har just passerat 17, och den lilla serveringen vid ingång 79 på Akademiska håller på att stänga. Med en smäll åker ståljalusin ner, och snart hörs bara ljudet av sjukhusets fläktsystem. En trappa ner, på logopedmottagningen, jobbar Cecilia von Mentzer. Och jobbar, det gör hon mycket och ofta.
- Mitt jobb handlar delvis om att hjälpa döva barn att utveckla lyssnande och tal.

I behandlingen använder hon bland annat Pratvis, som är ett datorbaserat uttalsträningsprogram som hjälper barnen att öva upp talet. Pratvismetoden är konstruerad av Cecilia von Mentzer, har utvecklats vid Akademiska sjukhuset och är kliniskt utvärderad. Behandlingen kräver att det döva barnet får ett så kallat cochleaimplantat, vilket sker på Akademiska. För några veckor sedan skedde dessutom den första implantationen av en kort elektrod som möjliggör att man kan bevara delar av den naturliga hörseln.
- Den här tekniken är ny, och operationen var den första i sitt slag i Skandinavien. Jag känner mig stolt över att få jobba i ett team med så mycket kompetens.

Men egentligen hade Cecilia von Mentzer helt andra yrkesdrömmar. Som barn älskade hon att sjunga, och den stora drömmen var att bli operasångerska.
- Från det att jag var sex år visste jag att jag ville bli sångerska.
Så 1987 flyttade hon till Stockholm för att skaffa sig sångutbildning. Hon antogs vid Kulturama Operastudio och sjöng mer och mer. Som dramatisk sopran blev det mycket romanser, Puccini, Tosca, Mimí. Samtidigt lydde Cecilia von Mentzer sina föräldrars råd och kombinerade sångintresset med ett näraliggande yrke: logopedens.

I början av sitt yrkesliv långpendlade Cecilia von Mentzer Stockholm-Sala. Där, på den föga glamorösa tågsträckan, träffade hon sin blivande man ombord på tåget, vilket bara ännu en gång visar att kärlek kan drabba var som helst.
- Efter två turer började vi tala med varandra - det här var 1992 - och sedan dess har vi varit tillsammans. Goce kommer från Balkan, med en helt annan kultur, ett annat sätt att vara och se på saker. Det är jättespännande och berikar våra liv.
I slutet av 1990-talet flyttade de till Uppsala, en stad som Cecilia von Mentzer inte visste mycket om, bara
att det var en studentstad. Hon arbetade först på Folke Bernadottehemmet innan hon år 2000 började som logoped vid Akademiska sjukhuset.
- Jobbet har alltid varit viktigt för mig. Nu har jag Språkvis, min egen firma också, och det gör att jag har svårt att få balans i tillvaron och tid för mig själv. Det är familjen jag försöker vara med när jag är ledig. Jag hinner inte med så mycket annat än familjen när jag är ledig.

Cecilia von Mentzer är därför hängiven Unik-fan, och kan ofta ses vid planen och heja på när sonen Maximilian spelar. Hans lag, Uniks pojkar -96, tränas tillsammans av maken Goce och Neno Dervovic, och de vann serien, säger hon stolt.
- Jag gillar att titta på, och lever mig starkt in i det som händer på plan, säger Cecilia von Mentzer, som också intensivt följer också dottern Veronikas konståkningsträning.
- Det är kul att lära sig nya saker, fast det är svårt att memorera; flygskär och Salkow och allt vad det heter.
40-årsdagen ser hon fram emot, och talar förtjust om ett "härligt, multikulturellt, blandat balkansvenskt kalas".

Puccini fick ge plats för Pratvis

Drömmen om att bli operasångerska fick stå tillbaka för en karriär som logoped.