Professor med engagemang
Trots att Lars Rudebeck nu fyller 70 år är han fortfarande aktiv småbarnsfar. Klockan kvart över nio lämnar han dottern Nora på dagis och klockan fyra hämtar han henne igen.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
- Jag har alltid haft förmånen att kunna väva samman liv och arbete, och arbetsglädjen är lika stark nu som tidigare, säger han.
Lars Rudebecks intresse för samhällsfrågor och internationell politik väcktes tidigt. Efter studentexamen 1955 fick han ett stipendium för studier vid Wesleyan University i Connecticut, USA, och fortsatte sedan som lärarstuderande vid Putney Graduate School i Vermont, USA, som var känd för sin radikala pedagogik.
- Våra lärare ansåg att man lärde sig läraryrket bättre genom att komma ut i verkligheten än genom att sitta på skolbänken.
Den inställningen ledde till att han och hans kurskamrater fick göra många studieresor och träffa personer med engagemang i samhällsfrågor. Några av dem skulle senare komma att bli världsberömda. Under en studieresa till Montgomery i delstaten Alabama hösten 1956 blev de hembjudna till den på den tiden relativt okände pastorn Martin Luther King Jr som var i full färd med att organisera en bussbojkott.
- Vi drack te på verandan hemma hos honom och hans hustru Coretta och fick också träffa Rosa Parks, kvinnan som vägrat resa sig upp när hon blev anmodad att lämna sin plats i bussen eftersom den var reserverad för vita resenärer.
Rosa Parks vägran blev den tändande gnistan för bussbojkotten som genomfördes med fredliga medel trots att motparten tog till våldsmetoder.
Bojkotten ledde efter en tid till att segregationen på bussarna upphävdes.
Åter i Sverige skrev Lars Rudebeck hösten 1957 in sig vid statsvetenskapliga och sociologiska institutionerna vid Uppsala universitet.
Under sin vetenskapliga karriär har han skrivit en rad böcker på olika språk om utveckling, politik och demokrati, bl a doktorsavhandlingen om Tunisien, Party and people, och flera böcker om Guinea-Bissau. Han har också gjort egna fältstudier i Mexiko, Tunisien, Guinea-Bissau och Moçambique och var exempelvis grundande medlem av, och ordförande för, Arbetsgruppen för kritiska studier av utvecklingsstrategier (Akut).
För sitt engagemang och sin forskning om Guinea-Bissau fick han nyligen motta Amilcar Cabral- medaljen. Amilcar Cabral var ledare för befrielserörelsen PAIGC i Guinea och Kap Verde.Han mördades 1973.
Medaljen överlämnades vid en ceremoni på Dag Hammarskjöld-stiftelsen i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!