Han är mitt i livet och han ger intryck av att han är precis där han vill vara. ”Det passar mig” säger han ofta under vårt samtal i radhuset i Norby där han bor med hustrun Malin och sonen Johannes.
Rolf Larsson är professor i statistik vid Uppsala universitet sedan tio år tillbaka.
Vi kommer ganska snabbt in på varför det är så viktigt med kunskaper i statistik. När man analyserar skeenden i samhället i till exempel tidningsartiklar använder man ju sig ofta av statistik för att underbygga ett resonemang eller hävda en sanning. Har man då inte tillräckliga kunskaper i ämnet så kan slutsatserna bli precis vilka som helst.
– Det ligger en fara i att inte riktigt veta vad man är ute efter. När man får in en massa resultat så tror man kanske att det man fått fram är allmängiltigt. Men slumpen kan ju göra att man får ett visst resultat just då. Säg att man kommer fram till att fem koppar kaffe om dagen minskar risken att få cancer. Gör du en ny undersökning vid något annat tillfälle kan du få ett helt annat resultat.
Rolf Larsson berättar att många i andra ämnen kan behöva hjälp med statistik och att det gör hans arbete spännande eftersom han då får möjlighet att lära sig nya saker både om sitt eget och andras ämnen. På senare tid har han intresserat sig för klimatforskning och inte minst där är det viktigt att statistiken används på rätt sätt.
Han har ända sedan han var liten varit intresserad av matematik och problemlösning. Det var alltså ganska självklart att det var matematik som han skulle fortsätta med efter gymnasiet. Sedan blev det statistik ”för då kan man få användning för matematiken och få jobb”, tänkte han.
Vid Stockholms universitet var han först doktorand och forskarassistent och sedan lektor i matematisk statistik och statistik, först i Uppsala och sedan i Stockholm i mitten av 90-talet. Däremellan hann han också med ett spännande år vid universitetet i Köpenhamn.
Rolf Larsson trivs jättebra i Uppsala.
– Det passar mig med en lite mindre stad än Stockholm.
Här har han också hittat sin kör, Canorus. Det är en ganska liten, blandad kör med mest profan musik på repertoaren.
– Nivån i den här kören passar mig, konstaterar Rolf. Vi brukar bland annat sjunga på stan vid lucia, på alla hjärtans dag och på Kulturnatten.
Körsång har han hållit på med sedan han var i 11-årsåldern. Morfar var organist i Värmland och både mamma och hans systrar sjöng i kör. Han började i Laurentii gosskör i Sollentuna och när han blev för gammal för den blev det Silverdalskören och sedan Uppsala vokalensemble när han flyttade hit.
Körsång och orientering har alltid följts åt i Rolf Larssons liv och varit viktiga fritidssysselsättningar. När Rolf var liten var han ofta ute och gick i de vidsträckta skogarna hemma i Sollentuna tillsammans med sin mamma och pappa och sina två systrar.
Efter ett tag började han ta med karta på promenaderna och därifrån var steget inte långt till att börja orientera. Han var nu elva år och klubben han gick med i var Turebergs IF, som han blev trogen ända tills för ett halvår sedan då han gick med i Uppsalaklubben OK Linné.
Familjen har just kommit hem från femdagars i Halland där sonen Johannes fick pröva på en inskolningsbana för sexåringar.
– Man följer stigar tillsammans med en vuxen och kommer man rätt finns det skyltar med glada gubbar och kommer man fel är gubbarna ledsna. Det är så pedagogiskt och bra ordnat för barn inom orienteringen nu för tiden. Annat var det när jag var barn och fick börja orientera direkt på riktiga banor. Jag hoppas ju att Johannes ska fortsätta att vara intresserad och vilja följa med när han blir större också, säger Rolf.
”Jag är intresserad” hörs en ivrig liten röst från hallen och Rolf ler nöjt.