Vi träffas en grådisig novemberdag i den vackra våningen med stuckatur och takrosetter. Bakom henne ligger ett tungt år; i våras förlorade hon sin sambo i en trafikolycka.
– Jag om någon vet att världen kan förändras från den ena dagen till den andra, och det har så klart påverkat mig, säger Nina Lagh innan hon säger hejdå till yngsta dottern som tillfälligt bor hos mamma.
Nina Laghs barndom präglades av hästar, ett intresse hon delade med sin mamma. Hon hade egen häst, engagerade sig i olika hästföreningar, och under en period hade familjen även hästgård.
Länge drömde hon om att bli veterinär, men de krävande studierna verkade avskräckande, och i stället började hon fundera på att utbilda sig till ridande polis.
– Fast jag kom inte in på Polishögskolan, skrattar hon, och sedan pratar vi en stund om polishästar och deras starka psyke.
Familjen flyttade en del, och under hennes gymnasietid bodde de i Märsta. Som 17-åring förverkligade hon många hästtjejers dröm om att få arbeta med hästar – dessutom utomlands.
– Efter gymnasiet jobbade jag med hopphästar i en liten by utanför Rendsburg, säger Nina Lagh som fick jobbet via annons. Hon sysslade bland annat med hinderbyggen, och berättar om höjd, avstånd mellan hindren och hindrens relation till varandra.
– Det är mycket att förhålla sig till när man anlägger banor, säger Nina Lagn som på köpet blev utbildad banbyggare för hästar. När hon kom hem igen efter ett och att halvt år hade hon lärt sig tala flytande tyska.
– Utöver det hade jag blivit bra på att ta hand om mig själv. Det var inte alltid så enkelt, jag var ung och det var en ny miljö. Jag fick en hel del skinn på näsan under den tiden.
Åter i Sverige jobbade hon på krog i många år, samtidigt som hon läste till ekonom och fick barn. Hon tog sin examen 2004 och blev ekonomichef på Rosenthal.
– Att jobba på krog är den totala motsättningen till att hålla på med politik. Utgångsläget är att folk ska ha roligt! Från en sådan miljö till politiken är det ett jättekliv, säger Nina Lagh, och berättar att. till och med när hon blivit kommunalråd ringde folk från krogen och tyckte jag skulle rycka in och jobba. ”Det verkar inget kul med politik, det är bättre att du kommer hit”, tyckte de.
På vägen halkade hon in i politiken. Året var 1997, hennes barn var små, och politikerna hade bestämt att den öppna förskolan dit hon brukade gå med dem skulle slå igen.
– Det gjorde mig så arg, speciellt som politikerna inte hade en aning om vad de stängde.
I stället för att engagera sig i något lokalt föräldraupprop valde hon att jobba politiskt, för Moderaterna. Nina Lagh fick snart nämnduppdrag, och som ung tjej hamnade hon högt på listorna i valet 1998, och blev fullmäktigeledamot. I dag har hon varit heltidspolitiker i tolv år, först i kommunen och nu landstinget, där hon är oppositionslandstingsråd.
– Politiken är en livsstil, ett heltidsengagemang och ett stort intresse, och tar nästan all min tid.
Samtidigt har hon en i sammanhanget ovanlig distans till politiken som hon kallar en ”ful bransch”.
– Noga räknat består politik av konflikter, och går till stor del ut på att hitta fel hos konkurrenterna. Det är själva grundidén i politiken, och jag tycker att det är tråkigt att det ska behöva vara så. Jämför med bilbranschen! Där använder man konkurrenternas svagheter på ett annat sätt än att prata illa om dem.
Nina Lagn brinner för digitalisering i vården som hon anser är en helt avgörande fråga, och driver även frågan på ett nationellt plan i SKL:s digitaliseringsberedning.
– Vi är inne i en ofrånkomlig förändring i riktning mot modern, digitaliserad vård, där appar är ett sätt att självvårda sig. Ett exempel är Akademiska sjukhusets diabetesapp som är kopplad direkt till ansvarig läkare som kan se förändringar över tid.