Pensionär med många planer

Hon vill väcka och utveckla deras intresse för skapande. Gärna tillsammans med mor- och farföräldrar. Några planer på att slå sig till ro har hon verkligen inte. Möjligen blir det även mer tid för att läsa, som utöver konsten är hennes stora intresse. För närvarande håller hon på med Åke Edvardssons senaste deckare.
Läsintresset väcktes egentligen redan innan Karin lärt sig läsa hemma i Vasa där hon är född.
- Jag låtsasläste mina syskons böcker i förhoppningen att någon av dem skulle komma och läsa för mig, berättar hon. Och när jag plöjt igenom barnavdelningens böcker på biblioteket lät bibliotekarien mig på nåder få låna John Steinbecks Vredens druvor, som gjorde oerhört djupt intryck på mig. Den handlar om nöd och depression och beskrivningen är väldigt stark.
Även om Karin föddes vid krigsslutet så anser hon att andra världskriget till stor del kom att prägla hennes uppväxt och sinnesstämning då.
- Det var brist på allt och nära till svält.
Redan som 16-åring lämnade hon Finland och flyttade till Stockholm.
- Jag hade jobb klart och en syster i Huddinge, därför lät mina föräldrar mig resa. Jag fick en bostad i Gamla stan som jag fortfarande minns. Den låg fyra trappor upp.

Efter en tid fick hon arbete på Åhlén och Åkerlunds förlag och där kunde hon läsa en del i skvallertidningarna om några av de personer hon mötte på sitt nästa jobb, som var på nyöppnade Hotel Continental.
- Det var många kändisar som dök upp där, konstaterar Karin.
Efter några år i Stockholm återvände hon en period till Vasa eftersom mamman blivit sjuk. I den vevan mötte hon också sin blivande man, som var från en av skärgårdsöarna.
- För några år sedan fick min dotter Susan överta farmors stuga på en av öarna och det har blivit ett sommarparadis dit hon gärna återvänder. Och jag med.
När Karin och hennes man kom tillbaka till Sverige 1967-68 bosatte de sig i Litslena där maken hade
åkeri.
- Själv fick jag jobb som tolk, vilket gav mig många spännande och intressanta upplevelser. Jag minns en gång när jag tolkade vid en rättegång och man plötsligt hämtade in ett vittne direkt från Systembolaget. Vittnet var påtagligt berusad och använde ett språk som inte riktigt lämpar sig i rättssalar men jag översatte ordagrant, vilket väckte en hel del känslor. Så småningom avbröts rättegången.
Under tiden hade Karin fått jobb på biblioteket, som sökte en person som kunde hjälpa till med finsk litteratur. Det blev mer än så och nu ska Karin få guldklocka (eller motsvarande) för mer än 25 års tjänst. De kom lagom till pensioneringen.

En syssla som Karin dock inte tänker pensionera sig från är kurserna i måleri på Medborgarskolan.
- Jag har många planer för framtiden, konstaterar hon. En dröm är att lära barn måla tillsammans med far- eller morföräldrar.
Det egna intresset för konsten väcktes på allvar i samband med en sjukskrivning sommaren 1990.
- Jag hade fått en inflammation i axeln men under sjukskrivningen målade jag nästan dygnet runt - och mådde bra av det, konstaterar hon.
Intresset har gått i arv till dottern som också ställer ut sina tavlor.

Pensionär med många planer

Nu när Karin Stenström blivit pensio­när ser hon fram emot att arbeta med barn.

Nu när Karin Stenström blivit pensionär ser hon fram emot att arbeta med barn.