– När jag kom hem hade jag svårt att gå och handla på grund av det överflöd som finns i butikerna. Här finns det tusen sorters tandkrämer, men det hade väl räckt med en? säger Sigrid Nordberg.
Volontärresan till Tanzania har präglat hur hon ser på sin tillvaro än idag.
Sigrid hade inte arbetat som lärare så länge hemma i Sverige innan en annons väckte hennes intresse. Lärare söktes för att volontärarbeta i Tanzania.
– Jag visste inte riktigt vad det innebar. Men efter uttagningsdagarna så kände jag att jag absolut ville göra det här, säger hon.
Det som lockade henne var spänningen och det möjliga äventyret. Totalt var de arton lärare som åkte för att volontärarbeta. Var i landet Sigrid skulle bli placerad visste hon inte förrän hon var framme. Det hon gick och hoppades på var att hamna i en mindre stad, det värsta tänkbara för henne var att hamna i Dar es-Salam som är Tanzanias största stad.
– Jag tycker inte om när det är för mycket folk, trängsel och trafik, säger hon.
Men det var just i Dar es-Salam Sigrid blev placerad. Snabbt försökte hon bli omplacerad. Men den enda gången man fick byta var om det fanns hälso-skäl till grund.
– Jag hade tur ändå, jag har lågt blodtryck och det är inte bra i den varma staden Dar es-Salam. Så de placerade mig på den kallaste platsen de kunde tänka sig, uppe i Usambarabergen.
Hon trivdes jättebra och arbetade som lärare där under de två åren som kontraktet varade. En del i att hon uppskattade upplevelsen så mycket var att hon fick en distans till det materiella överflöd som hon i Sverige annars ofta hade runt sig.
– Resan var det bästa jag har gjort, säger Sigrid. Men det var jobbigt att komma tillbaka till Sverige.
När hon kom hem kände hon ganska snabbt att hon inte ville tillbaka till sitt arbete som lärare på högstadiet.
– Många elever i den åldern vill inte lära sig, utan säger ”Vad tråkigt, kan vi inte göra något kul?”. Då tänkte jag att det nog skulle passa mig att lära vuxna. Om eleverna är motiverade, då ger jag järnet, säger hon.
Sigrid började arbeta på komvux där hon arbetade med kurser i svenska som andraspråk och engelska fram tills att hon gick i pension. Under sin yrkesverksamma tid var hon delaktig i framtagandet av läromedlet ”På G” och efter att hon gått i pension tog hon själv fram ”Lättare lärande”, ett läromedel i studieteknik.
– Jag är fortfarande ute och håller föreläsningar om studieteknik, men jag håller på att trappa ner, säger hon. Jag börjar vänja mig vid att vara pensionär.
Sigrid har varit pensionär ett par år nu, men även om hon inte arbetar längre så ser hon till att sysselsätta sig på andra sätt. Bland annat har hon varit med och startat föreningen St. Clares vänner som samlar in pengar till en skola i Ghana. Hon hjälper också till i Erikshjälpens secondhandbutik två dagar i veckan.
– Just överflödet i affärer har följt med mig, speciellt sedan jag börjat arbeta med Erikshjälpen. Man skänker bort saker som man inte behöver och någon annan köper det billigt, sedan går pengarna till någon som behöver det. Alla vinner på det, säger hon.
Att ta vara på det man har går igen i hur Sigrid ser på sin egen trädgård. Där försöker hon ta tillvara det hon odlar på ett bra sätt.
– När mina barn var små lagade vi på lördagar en måltid med bara det som fanns i landet. Grönsakskrubb kallade barnen det. Det är så mycket godare att äta det man har odlat själv, säger hon.