Nyårsaftonen flyttades
De julseder vi har i dag har vi fått från olika håll. Och mycket handlar om kyrkans tidigare anpassningar efter gamla seder och bruk. Det säger Gillis Herlitz, fil lic i etnologi och bland mycket annat författare till en bok som heter Mors dag, eid-il-fitr och några andra svenska festseder.
Foto:
Jultomten är en av de julseder som Gillis Herlitz har tittat närmare på.
- Den klassiska bilden av tomten med röda kläder lanserades i Sverige i första hand av Jenny Nyström på julkort under senare delen av 1800-talet. Enda skillnaden mot i andra länder är att vår tomte är lite mindre till växten, men det är egentligen inget mer än namnet som kommer från den gamla tidens gårdstomte.
De trevliga små julbockarna i halm som vi ibland smyckar våra hem med, var från början en djävulssymbol.
- Santa Claus, namnet på tomten i USA, kommer från namnet S:t Nikolaus. Helgonets dag firades med att S:t Nikolaus knackade dörr och ledde djävulen i en kedja för att visa att djävulen var snarad.
Därifrån kommer alltså julbocken som sedermera själv delade ut paket till barnen och som nu är en symbol med helt annat innehåll än tidigare.
Begreppet julefrid är också något som fått en helt annan betydelse. Förr ringde man in julefriden med kyrkklockor på de flesta håll, i dag har många av oss Kalle Anka i stället som en tidpunkt då maten ska vara klar och alla kan sätta sig ner en stund och vila tillsammans.
- Julefrid kopplar nog de flesta ihop med lugn och ro. Men tidigare var julefriden inskriven i landskaps-lagarna. Man ringde på många håll in till julefrid före jul och under dessa veckor skulle man visa medmänsklighet genom att exempelvis bjuda fattiga på mat.
Fortfarande är julen den helg då vi svenskar ger mest till välgörenhetsorganisationer och kyrkor.
- När jag var liten var allt stängt på helgdagarna. Man skulle vara hemma med familjen och ta det lugnt. Vi fick inte heller leka med några kompisar. Den seden har verkligen ändrats i Sverige i och med kommersialiseringen. Många håller inte längre så hårt på friden och är nästan aldrig helt lediga, vilket jag tycker är synd, säger Gillis Herlitz.
Förändringar i seder sker hela tiden, utan att man tänker på det så mycket. När två personer bildar familj jämkar de ihop sina respektive familjers seder och kanske inför något nytt.
- Med invandringen, fler allergier, att vi får det bättre och att fler blir vegetarianer ändras också våra matvanor. Det är nog inte många som har grisfötter på julbordet nu för tiden, däremot är det mer kalkon och lamm.
Olika sedvanor sprider sig också allt snabbare över världen ju mer människor reser.
- Vi hämtar dessutom recept och idéer från tidningar och internet. Så visst påverkar även internet våra julseder.
Varför vi i Sverige har så speciella kryddor i glöggen vet Gillis Herlitz inte, men det finns en teori.
- Det intressanta med kryddorna är att alla har använts medicinskt mot besvär som för tankarna till problem som uppstår då man äter och dricker för mycket, säger han.
Men det som är mest slående med de svenska sederna tycker Gillis Herlitz ändå är att vi firar aftonen före juldagen, påskdagen, midsommardagen och så vidare.
- Det kan ha att göra med att vi är ett sekulariserat folk där inte många bryr sig om att det är Kristi födelse som firas, säger Gillis Herlitz.
Han menar att det också kan vara så att vi jobbar hårt i veckorna och sedan ser det som en sådan befrielse när ledigheten börjar att vi vill fira direkt.
- En tredje och mindre smickrande, förklaring kan vara att vi bor i det så kallade brännvinsbältet där mycket alkohol alltid har varit förknippat med firandet. Kanske har det därför varit lättare att föredra en fest på kvällen.
Varje fest har sina skäl. Och de handlar alla om att bekräfta gemenskap i byn, familjen eller släkten. Julen är släktgemenskapens högtid.
- Men gemenskapen är också exkluderande. De ofrivilligt ensamma är aldrig så ensamma som under julhelgen. Att de gemensamma julfirandena tagits upp mer igen är en lovvärd sed, tycker Gillis Herlitz.
Och varför firar vi nyår just 1 januari?
- Nyåret firas ju på lite olika dagar i olika delar av världen. Vi följer romarnas kalender och de firade nyår 1 mars från början. Men sedan när romarriket blev större flyttade de ny- året, av rent politiska och praktiska skäl, och det är därför som september exempelvis är årets nionde månad fastän sept betyder sju, säger Gillis Herlitz som kommer att fira julen i lugn och ro i Uppsala med familjen, med svärföräldrarna och Kalle Anka.
Så jobbar vi med nyheter