Stefan Lövgren är en av landets mest framstående handbollspelare genom tiderna. Under sina 14 år som vänsternia i landslaget spelade han 268 landskamper för Sverige, gjorde 1 138 mål och vann VM-guld och fyra EM-guld.
Mycket att vara stolt över för landslagets legendariske lagkapten, som utsetts till Årets handbollspelare tre gånger.
– I dag känner jag större stolthet än under karriäråren. Då fanns inte någon tid att känna efter. Mest stolt är jag över att ha varit med i landslaget så många år.
För sex år sedan avslutade han sin idrottskarriär, av egen vilja och skadefri. En ynnest som är få elitidrottare förunnad. Antagligen är det därför han sällan känner längtan tillbaka till matchernas hetluft.
– Vid ytterst få tillfällen, som en Champions League final, kan det kittla lite extra i magen. Men det var väldigt länge sedan jag spelade handboll. För det mesta spelar jag paddeltennis med gamla kompisar. Det ger alldeles för lite träning.
Men kondition allena räcker knappast för världstoppen, framhåller han.
– Stark inre vilja är mycket viktigare än att kunna springa fort eller hoppa högt.
En match är han särskilt nöjd med, EM-finalen mellan Tyskland och Sverige den 3 februari 2002. I ett fullsatt Globen tog Sverige segern.
– Det var speciellt att spela på hemmaplan. Folk hade stora förväntningar på oss och man kände pressen. När jag smält att vi hade lyckats infria förväntningarna kände jag en oerhörd stolthet för att ha gjort det för Sverige.
Nuförtiden är han verkställande direktör för Svenska handbollslandslaget, ett bolag som ägs av och inriktar sig på att generera intäkter till Svenska handbollsförbundet. Intäkter från landskamper, mästerskap, tv-rättigheter, partnerskap, sponsring med mera. Drivkraften är att ge fler ungdomar möjlighet att träna handboll. Alltså fortsatt mycket handboll i Stefan Lövgrens liv.
– Det trivs jag med. Handboll är en oerhört spännande, fartfylld och komplex sport, med mycket gruppdynamik och taktik. Mycket går ut på att utmanövrera dina motspelare.
Men det finns ett liv utanför handbollen, med plats både för familj, vänner och resor.
– Som person har jag alltid gillat att göra saker tillsammans med andra i ett lag. Jag är väldigt envis och ger inte upp, men vid konflikter är jag inte långsint utan försöker att snabbt hitta en lösning.
– Jag behöver inte få min vilja igenom till varje pris. Hellre ger jag vika för att hitta en lösning som alla kan acceptera, säger Stefan Lövgren. ↔(TT)