Musiken en viktig del av livet

Vi träffar Eva Alderborn, programrektor på Linnéskolans hantverks- och handelsprogram, strax efter beslutet att skolan skall läggas ner. Så första frågan faller sig naturlig:
Hur känns det?
- Fram till dess beslutet fattades var det frustrerande. Men nu, när vi äntligen vet vad som gäller, kan vi gå vidare, säger Eva Alderborn.

Själv är hon förändringsbenägen och tror att flytten kan bli bra på sikt. Men nu gäller det att hantera den naturliga oron i huset. Även hon kommer att sakna arbetskamrater och de vackra lokalerna.
Sin positiva livssyn och förmåga att se möjligheter har hon med sig hemifrån. Det trots (eller kanske på grund av) att hennes uppväxt i Skoghall i Värmland präglades av en stor sorg. Hennes pappa insjuknade i als när hon var sex år gammal. Han levde med sjukdomen i tolv år. De sista sex åren låg han på långvården.
- Mamma var fantastisk och klarade situationen på ett beundransvärt sätt. Pappa var en envis optimist, men visst var det väldigt svårt att se hur han tynade bort. Han fick besök av någon av oss varje dag, så jag kan gott säga att pappa var mycket närvarande. Jag, min yngre bror Per och min storasyster Birgitta har alla präglats av detta.

Efter avlagd studentexamen på Tingvallagymnasiet i Karlstad bar det av till Göteborg. Där utbildade hon sig till lärare i svenska och engelska.
Att flytta till Göteborg var på sätt och vis att återvända till rötterna. Sina första fyra år bodde hon i Majorna, med utsikt över havet.
- Mamma brukade sätta mig på en bänk framför köksfönstret och där satt jag och tittade på havet. Sen dess har utsikt varit viktigt för mig.

Under studietiden träffade hon sin blivande man som påbörjat sin forskarutbildning i Uppsala. Det ledde till nästa geografiska förändring: flytt till Uppsala. 1982 gifte de sig, och året efter föddes sonen Simon som följdes av Joakim 1985 och Niklas 1989.
Efter en "lycklig skilsmässa" (i dag är hon lyckligt omgift) blev musiken en viktig kanal för livserfarenheter.
- Jag har alltid sjungit och spelat piano, men nu gick jag vidare och började dokumentera min musik och mina texter på cd-
skivor.

Tre har det hittills blivit. Just nu är hon mitt uppe i ett samarbete med konstnären Ami Sandström från Åkersberga.
- Hennes bilder föreställer gulliga, nakna tanter som tar för sig på ett oförargligt och befriande sätt av livet. Jag spelar på Amis vernissager. Det är hemskt roligt.
Läroböcker har det också blivit, efter många år i skolans värld. Tillsammans med kollegan Lena Ågren arbetade hon fram den så kallade Jällamodellen som 1994 gav dem ett pedagogiskt pris. Detta har lett till flera böcker.
- Mötet med den enskilda elevens frågor är det mest spännande och absolut mest avgörande i lärarjobbet. Det är den skolan jag jobbar för, nu som skolledare sedan ett par år. Det är till viss del, men inte bara, en fråga om resurser. Det är också ett synsätt.

Förutom läromedel och musik skriver hon dessutom en hel del privat. Och riktigt vad det skall bli av alstren vet hon inte.
- Skrivprocessen är ett sätt att förstå mig själv, min omvärld, och jag mår nästan alltid prima när jag skriver. Det kan vara om minnen som uppstår, eller något konkret, som när jag glider fram på välpumpade cykeldäck på landsvägen från San Marino till Rimini med min man. Tack vare landsvägscyklingen har jag ständigt nya utsikter. Kanske blir det en bok en dag!

Födelsedagen kommer att firas med "öppen scen" i personalvåningen på Linnéskolan.
- Jag ser fram emot att bli underhållen, men jag misstänker att jag inte kommer att få sitta helt tillbakalutad.

Musiken en viktig del av livet

Musiken har fått allt större betydelse för Eva Alderborn.