Gunnar är född i Skattungbyn. Familjen flyttade sedan till Sågmyra, där hans far fick en lärartjänst, och därefter till Bjursås. Han började sjunga i kör redan 1957, först i Bjursås missionsförsamling, senare i strängmusiken där. Gunnar gick gymnasiet i Falun, engagerade sig i det illustra sällskapet Falu Stadspipare, och planerade att läsa teknisk fysik. Men först följde några år utomlands: som utbytesstudent i Ohio, sedan två år med familjen i Japan, där hans pappa fått rektorstjänst vid Svenska skolan.
– Jag ville gärna spela amerikansk fotboll i Ohio, men det fick jag inte för min amerikanske far som var lagläkare för collegelaget. Han menade att jag var för oerfaren och inte hade lärt mig alla tjuvtricks, minns Gunnar.
Han spelade tennis i skollaget i stället. Dessutom fick USA-året honom att ändra yrkesbana:
– Min amerikanske pappa var distriktsläkare, och jag fascinerades av hans yrke, säjer Gunnar som kom till Uppsala 1972 för att läsa medicin.
I Uppsala deltog han med liv och lust i musiklivet, sjöng i Uppsala akademiska kammarkör, Mysteriekören, Pigor & Drängar samt spelade badminton. Sin värnplikt gjorde han vid bistånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan.
Efter läkarexamen 1979 tog han specialistkompetens i anestesiologi 1986, och arbetade vid anestesikliniker i Norrköping och Linköping. Under en period var han enhetschef på Akademiska sjukhusets, därefter klinikchef i Linköping. Efter några år som projektledare för ombyggnaden av operationsavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping var han verksamhetschef i sex år vid centraloperation på Akademiska.
Ungefär här avbryter jag och frågar om han aldrig har ångrat att han inte satsade yrkesmässigt på musiken?
– Jag är jätteglad att jag inte sysslar med musik professionellt! Det är en tuff bransch och det finns otroligt många duktiga musiker. Jag gillar att vara amatör, som betyder att jag älskar det jag gör musikaliskt. Många proffs orkar inte längre det. Men jag har fortfarande glädjen kvar, säjer Gunnar.
Han har också entreprenörsdrag. Han startade 1993 Kneippengruppen AB, den första privata vårdcentralen i Östergötland. Efter 14 år hade tre vårdcentraler byggts med 52 anställda.
– Men nu har jag arbetat tolv år på Akademiska, och sedan fyra år tillbaka är jag kliniker igen. Jag är narkosläkare, och har aldrig ångrat det valet. Det är fortfarande omväxlande och spännande, säjer Gunnar som i dag är överläkare och medicinskt ansvarig vid anestesi- och intensivvårdskliniken.
En dag i veckan arbetar han med Svenskt perioperativt register (SPOR), ett kvalitetsregister som följer upp ett stort antal operationer på många sätt utvecklandet av en mobilapp där patienterna själva bedömer och knappar in sina tillstånd. Över 270 000 operationer får idag en bred uppföljning.
– Det är en rolig och spännande utveckling som kommer att öka patientsäkerheten!
Sedan många år tillbringar han sin lediga tid på familjens lantställe i Loftahammar. Där är han månskensbonde, sköter sex hektar skog, kopplar av med motorsågen och sin Massey-Ferguson 135 från 1965 med frontlastare. Han är också aktiv i Loftahammars tennissällskap.
– Vi är 26 familjer som driver tennisbanan där, och en tennisskola.
Körsången har följt honom genom livet; Gunnar har sjungit i kör kontinuerligt sedan 1957, och spelar gitarr, violin och blockflöjt. I dag sjunger han i Uppslaget, och Funnelanterna, en manskör om tolv personer.
– Och min fru Lena och jag brukar sjunga och spela tillsammans.