Han växte upp vid sundet mellan Sternö och Boön, och senare i hamnstaden Karlshamn. Föräldrarna kom från det krigsdrabbade Tyskland med äventyrliga livsöden i bagaget. Modern flydde tillsammans med sin mor undan den ryska fronten i sista minuten, en flykt som få överlevde. Fadern var sjöman i tyska flottan, och upplevde fem sänkningar medan andra knappt överlevde en enda. Tomas mor och mormor var på väg till tryggheten i ankomststationen Hof med tåg när de fick veta att där redan var fullt med flyktingar. Så de hoppade av vid stationen innan, där far fanns för konvalescens. Det var så kallt i februari 1945 att karpdammarna frusit till.
– Far åkte skridskor där när de möttes, och mor frågade om hon fick låna skridskorna och åka hon med.
Föräldrarna kom till Sverige 1951. Som skicklig yrkesman inom stenindustrin rekryterades hans far till jobb inom granitindustrin på Sternö.
– Som barn var jag på sjön mycket, rodde, seglade blekingseka och följde med fiskargubbar ut. När jag var sju skaffade jag nät tillsammans med en kompis.
Tomas läste också mycket som barn, slukade böcker om djur och natur, och var en ofta sedd gäst hos fru Fritzon på Karlshamns stadsbibliotek. När han var
15,5 år gick han till sjöss efter att ha fått en lyckospark av sin far, och utbildade sig till skeppsbyggare under 70-talets första hälft.
– Då får man jättebra jobb till sjöss och slipper gå vakt, säger Tomas, vars seglingsintresse var stort redan på 70-talet. Han deltog bland annat i öppna EM i Snipe. Dessa år präglades även av ett intensivt liv i naturen, med bland annat ringmärkning av fåglar tillsammans med danska ornitologer.
– Vi tillbringade somrarna i ett slags hippiekollektiv som ringsmärkte ejder på Christiansö, skrattar han och berättar vidare om fångst och ringmärkning av pilgrimsfalk på Grönland.
Under sina fyra år i handelsflottan seglade Tomas "överallt utom till Sydamerika och Sydasien". Sin lediga tid använde han till läsning, och blev alltmer intresserad av naturvetenskap och filosofi.
Och när han gick i land var det med ett nytt mål i sikte: att skaffa sig en naturvetenskaplig utbildning. Efter att ha läst in gymnasiekompetensen gick han en civilingenjörsutbildning och tog 1990 en fil kand i matematik/teoretisk fysik vid Linköpings universitet. Han fortsatte studierna i Uppsala och blev fil lic i sedimentologi vid Geocentrum 1995. Tomas doktorerade 1998, och är sedan 2008 docent i biometri, speciellt miljö- och geoinformatik, vid SLU.
Han arbetar som internationellt aktiv forskare och lärare vid Institutionen för energi och teknik, och är framför allt engagerad i EU-stödd forskning.
– Jag är tvärvetenskapare, och har jobbat med landskapliga processer som hydrologi och vattenresursfrågor, effekter av klimatförändring, djurs och människors beteenden, och alternativ skadedjursbekämpning i svensk äppelproduktion, säger han och berättar om doktoranderna som i detta nu vandrar runt i skånska äppelodlingar för att spana efter små bleka malar och tjocka gröna larver. Tomas jobbar också inom nationella och internationella infrastrukturprojekt som han engagerat berättar om.
– Det finns ett behov av att bygga infrastrukturer där forskare kan kommunicera forskningsdata. Datamängderna växer snabbt och det blir allt svårare att skaffa sig en översikt.
Ett av Tomas stora intressen är filosofi, med husgudar som Immanuel Kant, Karl Popper och Thomas Kuhn, samtliga representanter för den kritiska filosofin.
– Filosofi är ett otroligt viktigt ämne som borde studeras mera allmänt – förr var det ett vanligt intresse när man läste naturvetenskap på universitetsnivå. De tankemodeller man använder inom filosofin stämmer väldigt väl med det jag ser runt omkring mig, på hur människorna hanterar världen och världsproblemen.