Lilla Djurgården ligger i ett milt aprildis när vi träffar Lena och pumihundarna Snö och Zoo. Kärleken till hundar är livslång – och ömsesidig.
Lena växte upp i Eskilstuna och talade rent redan vid två års ålder.
– Och sedan dess har jag fortsatt att prata, säger hon och skrattar medan hon aktiverar Snö med olika kommandon. Som barn tillbringade Lena gärna tid med sin farmor.
– Hon gjorde lampskärmar hemma, och jag tjatade till mig att få göra en själv. Jag lyckades, och då sa farmor: ”Ja, ja, för Gud och Lena Carlsson är ingenting omöjligt”.
Ända sedan barndomen har djur varit hennes stora passion, även om hon också tyckte om att sjunga, spela gitarr och rita. Som 13-åring fick hon en labrador som hon tränade och lärde konster.
– Det är fortfarande en gåta för mig att det inte var jag som uppfann agilityn, säger Lena som utbildade sig till djurvårdare på Laborantskolan i Stockholm. Knappt hade hon gått färdigt utbildningen förrän hon erbjöds jobb på nya Biomedicinskt centrum i Uppsala.
– Jag hade inte varit i Uppsala ens på skolresa, säger Lena som kom till stan som 17-åring. Hon jobbade på BMC och senare Livsmedelsverket i 20 år.
Parallellt utbildade hon sig till hundinstruktör hos hundpsykologen Anders Hallgren och senare till hundpsykolog.
– Det blev en vändpunkt. Tidigare kurser jag gått hade tråkiga metoder. Anders var en viktig person i mitt liv.
Hon har jobbat med kurser och problemhundsträning i Uppsala sedan 1980. När hon senare erbjöds avgångsvederlag tog hon formell examen som hundpsykolog. Sedan 1994 har hon tränat hundar på heltid och har haft tusentals på sina kurser – inte minst kvällskurserna vid Katedralskolan som hon hållit i över tre decennier.
– En del hundägare har gått för mig med olika hundar i 30 år. Med tiden har jag tappat både rösten och sångrösten. Det går inte att viska till hundägare på kurs, säger Lena som även pratat hund i Radio Uppland i många år.
1986 drog hon igång agility i Uppsala, som då fick Sveriges tredje agilitybana. Hon utbildade sig till agilitydomare, och har sedan dess haft kurser, tävlat och dömt agility. Lena arbetar med en mjuk, lekfull inlärningsmodell:
– Straff funkar inte vad gäller inlärning. Har hunden roligt lär den sig fortare och vill mest av allt vara med sin ägare. Det gäller att göra sig värd kontakten. På kurserna tränar jag egentligen inte hundar utan hussar och mattar för att ge dem verktyg för att jobba med sin hund.
I arbete med problemhundar ser hon ofta att det brister i kontakten mellan hund och ägare.
– Det är inte fel att sätta upp gränser, säger hon och drar iväg på en hinderrunda med Zoo.
Men Lena är också intresserad av människor och en mycket social person. På fritiden går hon gärna ner på stan, minglar, går på event och umgås med vänner gärna på galor och konserter.
Fast hur energisk hon än är händer det att hon slår sig ner i soffan medan hundarna hoppar upp på divanen intill för en skön hundstund.
– Då är det är som om de tänker ”Nu sitter hon äntligen still så vi kan gosa”.