Läraren som har glimten i örat

Alla ni som avskyr meningslös musik i varuhus kan tacka Nils af Geijerstam för att detta oskick har upphört, åtminstone på ett ställe. Han skrev en uppsats i pedagogik om det som förr med fog nedsättande kallades hissmusik i affärer under rubriken "Låta men inte höras". Och någon effekt måste uppsatsen ha haft, för musiken försvann, till kundernas stora lättnad.
Så kan det gå, man kan arbeta ett helt liv som lärare och utbilda allt från apotekstekniker och läkarsekreterare till hårfrisörer och andra i basämnena svenska och engelska och så blir man ihågkommen för att man fick tyst på skvalmusiken på det som då hette B&W!

Men innan han kom så långt föddes han i Jönköping.
- Fast där bodde jag bara en vecka. Vi bodde i Eksjö och min pappa, som var läkare, tyckte väl att det kändes mer betryggande att hans förstfödde såg dagens ljus i Jönköping än i Eksjö, berättar han.
Så småningom flyttade familjen till Vetlanda, där fadern etablerade sig som privatpraktiserande läkare i avvaktan på att stadsläkaren där skulle pensionera sig. Så skedde också inom kort och pappan blev ny stadsläkare och senare provinsialläkare.
Skolgången påbörjades i Vetlanda men avslutades i Eksjö, där han som nybliven gymnasist inhystes i ett släkthus som morfadern med den hedervärda titeln sadelmakarmästare hade byggt.
- Där tog jag studenten, på latinlinjen, den 5/5 1955 kl 15, minns han, kanske just med hjälp av de många femmorna i datumet.
Därefter följde militärtjänst på T 1 i Linköping och så var det dags för studier i Uppsala.

Han var sånganförare på nationen, Smålands, var med i Allmänna Sången och kom med i Juvenalorden men upptäckte att studierna också behövde lite tid och avstod därför från andra åtaganden och engagemang. Så småningom började han dock vara med i Smålands nations blåsorkester, Glasblåsarna, där han också varit verksam som kompositör. Han har på sitt samvete bland annat orkesterns största hit, Södertälje, även inspelad av Trio me' Bumba, orkestern som en gång turnerade med Beatles som förband. Detta meddelat för att proportionerna skall bli de riktiga.

Så småningom avlade han en fil mag, gick lärarhögskolan och blev e o adjunkt på Linnéskolan här i Uppsala.
- Och där var jag kvar ända fram till pensionen, säger Nils af Geijerstam som påpekar att Linnéskolan länge var stadens största skola, utspridd över stora delar av staden och också omfattande det som nu är Bolandsgymnasiet.

Skola och fritid gick ihop så till vida att han ägnat sig åt en av sina fritidsaktiviteter, cykling, till och från skolan.
- Det blev en mil om dagen. Över huvud taget rör jag gärna på mig, säger han och lägger till att om han inte cyklar så åker han gärna skidor när detta är möjligt eller tar en promenad i trakterna kring hemmet i Norby.

Fritiden, som efter pensioneringen har ökat betydligt, används också till svampplockning och åt att vara i stugan på Öland, som han har ihop med sina systrar, eller i hustrun Rigmors sommarställe på en ö utanför Kallax i Norrbotten.
- Sedan går jag gärna på konsert. Fast hemma blir det mest jazz jag lyssnar på. De spelar ju så lite jazz i Uppsala nu för tiden, säger han och räknar upp några av de storheter han tidigare kunnat lyssna på: Chet Baker på Rackis, Count Basie, Duke Ellington, John Coltrane och bröderna Adderley och många andra i Universitetsaulan och på gamla Katalin.
Något motto säger han sig inte ha. Trots detta kommer ändå hans musikintresse till uttryck när han tillägger:
- Men jag brukar säga att jag har glimten i örat!

Läraren som har glimten i örat

Nils af Geijerstam gillar jazz och att cykla. Han fyller 75 år, så jobbet som lärare har han lämnat, och nu har han fritid nog att både plocka svamp och odla musikintresset.