Martin Johansson har hunnit få en hel del livserfarenhet trots att han ”bara” fyller trettio. Under gymnasietiden hemma i Ludvika blev han skoltrött, klappade ihop skolböckerna och knackade på hos skolans SYO-konsulent. En person med fingertoppskänsla visade det sig. Hennes råd kom att få positiva konsekvenser, inte bara på kort sikt utan också i förlängningen, för Martins Johanssons framtida yrkesval.
– Hon sa att jag inte bara kunde sitta hemma och göra ingenting och föreslog att jag skulle börja jobba med barn.
Till sin förvåning hörde han en röst som sa ”ja”, säger han. Hans egen!
Det ordnades med praktik på en förskola. Under den praktiken insåg han att trivdes väldigt bra med att jobba med barn. Något som han alltså fortsatt med.
– Jag är fortfarande tacksam mot SYO-konsulenten som ledde mig in på det spåret.
Efter några år i arbetslivet vaknade studieintresset på nytt. Han läste in studentexamen på Komvux och kompletterade med att göra högskoleprovet. Med särdeles gott resultat skulle det visa sig. 2,0 poäng! Högsta betyg, med andra ord.
Nu hade den tidigare skoltrötte ”drop-outen” plötsligt fritt val mellan olika utbildningsvägar. Han valde psykologutbildningen.
– I dag är jag säker på att jag valde rätt. Jag känner att jag gör något som betyder något för andra. Inte bara för mig själv.
Sin dåvarande flickvän, och nuvarande fru, Alma träffade han redan hemma i Ludvika. Hon flyttade 2004 till Uppsala för att studera till apotekare. 2007 kom han efter och de flyttade då ihop i en studentlägenhet i Flogsta. 2011 gifte de sig i stadshuset i Uppsala och for till USA på bröllopsresa. Och året därpå föddes lilla Thea i september. Samma år som Martin tog ut sin psykologexamen.
Nu blev det trångt i studentlägenheten. Nästa flytt gick till den lägenhet på femte våningen i ett höghus på Stigbergsplan i Uppsala där de bott sedan december förra året.
När vi träffar familjen klamrar sig tio månader gamla Thea blygt fast runt halsen på pappa Martin. Men tittar fram och ler mot oss med jämna mellanrum. En aning störd blir hon av fotografens blixtar men totalintrycket är att detta är ett ovanligt harmoniskt litet charmtroll. Med mammas hjälp visar hon sedan att hon ”nästan” kan gå. En annan sak som Thea kan är att INTE sova på nätterna, berättar pappa Martin. Även barnpsykologer får alltså ta sådant.
Till hösten kommer dagens jubilar att vara barnledig – eller ”latteförälder” som han själv kallar det. Det ser han fram emot. Men det kommer nog mer att handla om att få tid för långa barnvagnspromenader i Hågadalen än att sitta på kaféer i stan. Han verkar vara mera av en friluftsintresserad termoste-typ.
Han har litet svårt att förlika sig med att han skall fylla trettio. Men födelsedagen kommer han i alla fall att fira. Det blir på Gotland.
Sen bär det av till västkusten och Särö där familjen skall besöka en studiekamrat och dennes hus vid havet. De kommer också att åka till hemstaden Ludvika där båda har sina föräldrahem. I samband med det räknar han med att hinna besöka barnkolonin där han jobbat många somrar.
– Vistelsen på kollo är guld värd för barnen som får åka dit – och för dem som jobbar där. Man går in i ”kollobubblan” i tre veckor och stänger ute resten av världen. Det är befängt att man lägger ner barnkolonier runt om i landet i stället för att bygga ut dem.