Ingela Kläringe i Örbyhus räds inte att fylla 65. De stora förändringarna i hennes liv kom redan för fyra år sedan, inte minst när det gällde arbetsförhållanden. Förändringarna innebar inte att hon fick mindre att göra, däremot delvis andra saker.
– Jag fick en ny höftled inopererad för fyra år sedan, och efter operationen kunde jag inte gå tillbaka till mitt arbete som undersköterska vid hemtjänsten här i Örbyhus. Jag fick inte längre lyfta och bära som man gör som undersköterska, berättar Ingela Kläringe.
Hon blev sjukskriven och det var hon fram till den förtida pensionen som hon tog ut 1 januari i år.
– Men jag sade redan när jag kom hem från sjukhuset att jag inte kunde bli sittande bara för att jag fått en ny höftled. Första månaderna var jag förstås försiktig och var hemma och virkade. Men sen var jag tvungen att komma tillbaka ut bland folk igen.
Det innebar bland annat att hon återgick till det ideella arbetet som kårchef i Örbyhus lottakår.
– Det är fantastiskt roligt att vara kårchef, jag blev aktiv i lottorna för tjugo år sedan då vi gifte oss och jag flyttade hem till Bengt, min man, i Kläringe utanför Vendel. Jag kom från Gävle då, och jag behövde skaffa mig väninnor på min nya hemort. Jag hamnade på en modevisning som lottakåren ordnat och tänkte att det verkade vara en förening för mig.
Och det var det, efter bara ett år som lotta utsågs Ingela till vice informationslotta, därefter till informationslotta, vice kårchef och 1994 alltså kårchef. Hennes engagemang slutade inte där, hon blev förbundslottachef och arbetade dels som undersköterska i Örbyhus, dels som förbundslottachef inne på F16 i Uppsala.
Arbetet som förbundslottachef upphörde när Rikslottakåren centralt beslutade avskaffa förbundsdistrikten ungefär samtidigt som Ingela opererade sin höft. Kontakterna skulle gå direkt mellan de lokala kårerna och rikskansliet.
– Det var en stor förändring, jag är inte säker på att den är helt lyckad. Personligen saknar jag förstås också killarna och tjejerna jag arbetade tillsammans med som förbundschef.
– Men arbetsuppgifter saknas inte här i Örbyhus. Nu ska fyra julmarknader och luciafirande klaras av, och jag arbetar på kårens kontor fyra dagar i veckan tills vidare. Vi har också en fantastisk medlemstillströmning här, 17 nya medlemmar hittills i år.
Ingela Kläringe är född och uppvuxen i Ygskorset i Hälsingland, utflyttad till Gävle och därefter vidare först till Kläringe gård utanför Vendel och nu sedan tio år i Örbyhus. Ständigt i gång med olika projekt och uppgifter, och väldigt nöjd med det.
Hur den kommande födelsedagen ska firas vet hon däremot inte.
– Vi får se vad Bengt och barnen funderar ut, jag har ju fullt upp med kåren och julmarknaderna, säger hon och ser förväntansfull ut.
– Kanske kommer de hem till oss här i Örbyhus? Kommer de inte nu i adventshetsen träffas vi senare. Familjen är oerhört viktig för mig. Och vännerna. Man måste vara rädd om varandra, tiden är kort, säger hon och tittar ett ögonblick upp från inslagningen av paket till lottakårens marknadssäck, ett ögonblick som understryker allvaret i orden hon också tagit som sitt motto.