Landstingsrådet Börje Wennberg tycker det är en självklarhet att plocka egna lingon till gröten varje höst. Lika självklart föreslår han en dunge i barndomsskogen vid Sandby som intervjuplats. Dit leder han marschen med rejäla kliv och ger samtidigt prov på sitt kunnande.
Platsen har han valt för att få visa ett överdåd av guckusko. På vägen dit hinner han prata om alm och hassel, peka ut tibast, lummer, skogsstjärna och andra rariteter. Och han medger att de egna barnen ibland antytt att han är lite väl skolläraraktig på skogspromenaderna. Inte så konstigt, eftersom den sedan många år tillbaka heltidsengagerade politikern är lärare och fortfarande tjänstledig sådan.
Fast en karriär utanför politiken har med åren kommit allt mer i bakgrunden och en återgång till någon skolsal kanske allt mindre trolig.
– Inget är omöjligt, säger han i alla fall om att byta spår. Något som lockat mig är juridiken. Det tror jag skulle vara intressant och det är nog en utbildning som jag skulle välja i dag.
Han kan också tänka sig att under någon period i livet driva en egen verksamhet och säger att han nog har vissa drag av entreprenör.
– Men inte mycket som sjösatts, konstaterar han.
Hellre pratar han om kraften och betydelsen i det politiska och demokratiska systemet i allmänhet och i synnerhet om sitt engagemang för vårdfrågor.
– Sjukvården är central i ett välfärdssamhälle. Vården måste följa behoven och kan inte vara en handelsvara på en fri marknad.
– Och vi måste satsa mer på forskning för att klara och att bota sjukdomar och på förebyggande insatser. Detta för att ge fler ett bättre liv och för att spara samhällsresurser.
Börje Wennberg anger som sitt politiska slutmål att få byta tillvaron i opposition till att axla rollen som ordförande i landstingsstyrelsen.
Om det hänger på att vara vältränad och tävlingsinriktad så kan han mycket väl nå målet. Landstingsrådet utmanades av sina söner i fjolårets Vasalopp – och spöade båda två. Under en rad somrar i slutet på 1990-talet var han framgångsrik i publikdragande superstartävlingar i Lövstabruk. Där sattes både NHL-proffs, OS-segrare och bragdmedaljörer på plats av en politiker från Tierp. Fast just nu blir det inte så mycket motion som önskvärt.
– Jag försöker springa och spelar badminton lediga måndagskvällar, säger han lite ursäktande.
Därutöver promenerar han gärna, ofta med hustrun i sällskap och så gott som dagligen genom köpingen till och från Upptåget. Ibland väljer han cykeln för en tur från Tierp till Sandby och visit i fadershuset. Börje Wennberg är så till den grad fotgängare, cyklist och kollektivresenär att somliga tror att den Wennbergska familjen inte ens äger någon bil.
– Men jag har en Volvo, en halvgammal Jaguar XJ6 som går ungefär 50 mil om året och en gammal Husqvarna Drömbåge årsmodell 1953.
Skulle fordonsparken utökas ytterligare vore det sannolikt med något sportigt.
–Engelska bilar, säger han och ser för en stund någonstans bortom det gulglänsande havet av guckusko.