Han är välkänd i Enköping där han har bott i 20 år. Hans Ateljé & galleri på Rådmansgatan har funnits sedan 2007 och här kan man se hans målningar med inslag av både ljus och mörker. Lokalen rymmer en utställningsdel där tavlor är upphängda. Människor i olika situationer, penseldrag som påminner om både Monet och Zorn. I ett rum intill finns hans ateljé.
– Jag målar som bäst när det är tyst och mörkt. Lugnet finns i nätterna, säger Patrik Holmberg som ändå går ner till ateljén varje dag.
– Man måste börja någonstans, det går inte att vänta på inspirationen.
Just nu har målandet fått vila lite.
– Det har varit lite kämpigt. Min pappa har fått cancer och varit ganska dålig.
Därför blir det heller ingen utställning på Gräsö i år för Patrik Holmberg.
– Vi ska fira midsommar på en ö i Roslagen och jag hoppas att han kan vara med. Farsan har varit mitt stora bollplank när det gäller mitt måleri, det var han som hjälpte mig att bygga den här ateljén, säger han.
Patriks pappa är Per Holmberg, en känd Uppsalaprofil som har ägt många restauranger. Själv började Patrik tidigt att jobba i it-branschen och har aldrig gått någon konstutbildning,
– Jag kom in på det där mest av en slump när branschen kraschade 1999. Då började jag måla, jag var besatt av att lära mig hur de stora mästarna hade gjort. Jag kunde sitta på Nationalmuseum och skissa av stora målningar, säger han.
Tekniken fascinerade honom och han åkte bland annat till det stora impressionistiska museet i Paris.
– Där såg man att även Rembrandt hade dåliga dagar.
Patrik såg i impressionismen sin egen handstil som han säger.
– Även om jag inspireras mest av musik så är det den stilen som passar mig, säger Patrik som nu har målat på heltid i snart 20 år och haft många utställningar. Han jobbar även som kursledare på olika skolor och utbildningar.
– Jag måste verkligen måla för att må bra, säger Patrik Holmberg.
Men han har även genom åren komponerat musik och när han målar lyssnar han alltid på någon av sina husgudar. Ulf Lundell, Bob Dylan och Bruce Springsteen är artister som ligger honom nära i uttrycket.
– Men Bruce Springsteen kommer alltid främst, det är alltid Springsteens första plattor jag alltid återvänder till. I natt kom förresten hans senaste skiva, jag har lyssnat lite grand och en del låtar är fantastiska, säger han.
Patrik Holmberg är född i Stockholm men uppväxt i Skuttunge och Valsätra utanför Uppsala.
– Jag hamnade i Enköping i samband med ett jobb jag hade. Jag blev erbjuden en lägenhet och har blivit kvar.
Men riktigt hemma känner han sig inte, det medger han.
– Jag tycker om Enköping och människorna och jag hittar mitt liv där jag befinner mig, men i och med att jag inte är född här blir det inte riktigt hemma.
– Det är både bra och dåligt. För mitt måleri tror jag att det är bra, men att alltid betrakta saker och ting utifrån är inte en alltigenom bra känsla, säger Patrik Holmberg.
Nu bor han i en lägenhet i samma hus där han har sitt Ateljé & galleri tillsammans med sin sambo Carola och dottern Signe från ett tidigare förhållande, dotter bor med honom varannan vecka.
Just nu väntar han på att den kämpiga perioden ska gå över och att han ska kunna börja måla igen.
– Man måste liksom vänta in ögonblicket. När man väl får till en tavla som har allt det där man vill och som kanske håller i 100 år, då tar den bara några timmar att måla, när det väl händer.