Innanför grinden framför det gula huset i Vansjö står Ruth Kallén tillsammans med hundarna Nina och Macki, Ruth med ett stort leende och hundarna skällandes.
– Det här är mina spanska hundar. När jag frågade veterinären vilken ras Nina var svarade hon bara ”mix”, säger Ruth Kallén och skrattar.
Ruth Kallén föddes i Vänge 1931. Åtta år senare flyttade hon med sin mamma och styvpappa till Orvenbo utanför Heby. Men vistelsen där blev inte långvarig.
– När jag var fjorton år fick jag flytta. Min styvfar tyckte inte att jag behövdes hemma längre, säger hon och skakar ogillande på huvudet.
Stockholm blev hennes nya hemort. Där arbetade hon i de senare tonåren som hembiträde hos en fyrabarnsfamilj. År som hon minns med blandade känslor.
– Det krävs en flicka från landet för att klara ett sådant arbete, skämtar hon.
De lediga kvällarna utnyttjade Ruth Kallén klokt, hon läste såväl engelska som maskinskrivning och stenografi. I tjugoårsåldern varvade hon arbeten på PUB:s kontor och Kooperativa Förbundet, med kvällsstudier som resulterade i motsvarande en socionomexamen.
På en fest på Kungsholmen träffade hon Åke Karlsson som hon gifte sig med 1951. De fick också ett barn tillsammans.
– Barnet dog efter tre och en halv månad eftersom jag bär på en ärftlig sjukdom. Så jag och Åke valde att i stället adoptera två döttrar.
1974 flyttade familjen till Huddunge, och 1980 skilde sig paret efter nästan 30 års äktenskap. Ruth Kallén valde att efter det inte gifta om sig.
– Jag har varit sambo men jag har inte varit gift. Det känns bra att inte ha en partner, jag har familj och vänner att dela upplevelser med.
Och vänner har Ruth Kallén gott om, dem har hon träffat under sin långa karriär, såväl inom arbetslivet som inom politiken. Med sin socionomexamen fick hon jobb som kurator vid Stockholm stads nykterhetsnämnd 1959.
– Jag gjorde hembesök och slog ut spriten, säger hon skämtsamt innan hon växlar till en allvarligare ton.
– Hembesöken gjordes hos allt från barnfamiljer till ensamma personer och genom arbetet fick jag stor inblick i samhällets olika grupper och en bred yrkeserfarenhet.
Ruth Kallén konstaterar att arbetet inom nykterhetsnämnden legat till grund för att hon klarat av så många olika uppdrag inom politiken. Uppdrag som hon utfört på fritiden vid sidan av jobb som kurator och förmyndare. Intresset för politiken väcktes dock först sommaren 1963.
– Socialstyrelsen hade en kurs om nykterhetsvård på Barnens ö. En kvinna kom fram till mig och frågade vad jag hade för politisk tillhörighet. Ingen alls, jag är vilde svarade jag.
Kvinnan tog det som ett tecken på att Ruth Kallén var liberal. ”Du måste gå med i Folkpartiet!” sa kvinnan.
– Och sedan blev jag medlem. Fram till dess hade jag nog röstat som mamma, det var väl S, säger hon och skrattar.
Friheten för den enskilda människan har varit drivande för Ruth Kallén i engagemanget inom Folkpartiet, och meritlistan fyller i dag ett helt A4.
Hon har varit gruppledare i kommunfullmäktige i Heby kommun i 15 år, suttit i ett flertal kommunstyrelser och nämnder, haft olika uppdrag inom landstingsfullmäktige i 13 år, varit nämndeman i Svea Hovrätt och suttit som ledamot i Patientskadenämnden i Stockholm.
– Man kan genomföra saker inom politiken som är bra för många och genom mitt engagemang har jag lärt mig mycket om hur samhället fungerar. Jag hoppas att unga personer som läser det här inser hur mycket jag lärt mig tack vare politiken och att ett intresse väcks även hos dem.