Hon kämpade för att få välja sitt yrke

Födelsedagsintervjun med dagens jubilar blir en resa tillbaka i tiden. Av flera skäl. Ett är att vi känt varandra sedan slutet av 1960-talet. En annan anledning till att samtalet mest kommer att handla om "dåtid" är att Gun Ljung, som fyller 80 år 8 mars, har problem med närminnet.
Vi träffar henne i hennes ljusa och hemtrevliga enrumslägenhet på Balders äldreboende i centrala Uppsala.
Första gången vi träffades var på hennes tandläkarpraktik på Glimmervägen i Uppsala 1968.

Under tandläkarstolen låg en liten lurvig hundvalp och viftade med svansen. All nervositet inför undersökningen försvann. Efter besöket bestämde vi oss för en gemensam hundpromenad senare i veckan.
Det blev början på en vänskap som bland annat ledde till gemensamt julfirande och många härliga sommarvistelser på hennes och hennes mans sommarställe i Salnö på Väddö.
Vårt samtal avbryts av att det knackar på dörren. Hon lyser upp med hela ansiktet när legitimerade vårdhunden Tindra tittar in och hälsar på.
Tindra, en stor, lurvig hund av rasen leonberger, är fast anställd på äldreboendet, berättar kombinerade matte och sjuksköterskan Catrin Eriksson. Tindra gör en lov i rummet och hälsar. Hon dröjer kvar länge hos jubilaren. En hund känner igen en sann hundvän.

Tyvärr kan Tindra inte komma och uppvakta på födelsedagen för hon skall vara mammaledig, förklarar Catrin Eriksson.
- Men hon kommer och visar upp någon av sina valpar när hon börjar jobba igen.
Nu måste Tindra tillbaka till jobbet på avdelningen en trappa upp. Vi fortsätter samtalet där vi slutade innan vi fick välkommet besök.
Gun Ljung berättar att hon föddes i Simrishamn där hennes far och mor slog sig ner efter att ha återvänt från Kina. Hennes mor Lydia och far, läkaren Simon Ståhl, hade arbetat där som missionärer, utsända av Svenska Missionsförbundet.

Äldsta systern Birgitta föddes i Kina. Gun var nummer två i syskonskaran som efterhand utökades med brodern Bertil, systern Karin och brodern Erik. I dag finns bara hennes två yngsta syskon i livet.
Efter att ha återvänt till Sverige tjänstgjorde hennes far som provinsialläkare, bland annat i Horred utanför Varberg och Fritsla utanför Borås.
Efter studentexamen ville Gun läsa medicin och bli läkare, som sin far. Men det ville inte han.
- Han tyckte inte att läkaryrket passade kvinnor.
Så småningom mjuknade han. Men bara delvis. Han gick med på att hon fick söka in på Tandläkarhögskolan i Malmö.

Efter fem år på "Käftis" var hon 1953 färdig tandläkare och fick sitt första jobb på Folktandvården i Uppsala. Några år senare träffade hon sin blivande man, Yngve Ljung. De gifte sig 1957 och flyttade till stadsdelen Norby i Uppsala där hon bodde kvar fram till dess hon blev änka 1992.
I mitten av 1960-talet öppnade hon privatpraktik i Uppsala tillsammans med en kollega. En stor del av sin fritid ägnade hon åt att vidareutbilda sig inom yrket. Under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet var hon en engagerad ordförande i Praktikertjänst, då en lokal sammanslutning för privattandläkare.
- Hur tänker du fira 80-årsdagen? blir sista frågan.
- Vi blir ungefär 20 personer som träffas här i matsalen på Balder och äter en god buffé. Det ser jag verkligen fram emot.

Hon kämpade för att få välja sitt yrke

Gun Ljung fick som ung inte utbilda sig till läkare för sin pappa. Han tyckte inte det var ett yrke för kvinnor. Däremot fick hon börja på "Käftis", Tandläkarhögskolan, i Malmö. Hon blev färdig tandläkare 1953 och fick sitt första arbete på Folktandvården i Uppsala.