Alla Uppsalabor vet inte var Fyrisgården ligger. Än mindre vad de har för sig där. Det vet man däremot i Murmansk på Kolahalvön. Det har Ulla Bergqvist sett till, mer om det nedan.
Under de närmare 40 år hon varit Fyrisgårdens föreståndare har hon hunnit med en hel del annat också. För sina insatser avtackas hon i dag med öppet hus i sitt – och många med hennes – andra hem, Fyrisgården.
Hon är född och uppvuxen på en gård i Latikberg några mil öster om Vilhelmina i södra Lappland. Pappan drev en buss- och taxirörelse medan hennes mamma tog hand om de sex barnen och djuren på gården. Ulla Bergqvist var äldst i syskonskaran och fick tidigt lära sig mjölka och annat som hör lantlivet till. De erfarenheterna ledde till att hon tidigt engagerade sig i 4H-rörlesen.
Efter studentexamen på latinlinjen i Vilhelmina gymnasium kom hon till Uppsala 1965 och skrev in sig på Norrlands nation. Hon läste bland annat psykologi, pedagogik, sociologi och etnografi samtidigt som hon engagerade hon sig i nationslivet. Så till den grad faktiskt, att hon blev Uppsalas första kvinnliga curator curatorum (nationslivets högsta befattning) och dessutom bland annat andre curator på Norrlands nation.
Med en fil kand i bagaget fick hon 1971 jobb på Statistiska centralbyrån i Stockholm. Även maken Thorsten, som hon träffat redan första terminen på universitetet, jobbade i Stockholm och tågpendlade till jobbet. När hon blev gravid började hon se sig om efter arbete på närmare håll och det var då hon såg annonsen där man sökte en föreståndare till Fyrisgården i Uppsala.
Hon visste då nästan ingenting om vad jobbet innebar men sökte och fick det. Efter en grundlig introduktion i vad hemgårdsrörelsen, som Fyrisgården är en del av, stod för insåg hon att hon hamnat alldeles rätt.
Fyrisgården är Uppsalas enda hemgård och drivs som en ideell förening. Där bedrivs fritidsverksamhet i hemliknande miljö. Verksamheten grundades 1941 och fungerar som ett socialt och kulturellt centrum. En av rörelsens hörnpelare är möten mellan människor av olika slag. Utgångspunkten är enligt grundaren Samuel Barnett att det lokala livets förhållanden är en del av en global vision.
– Utan en global vision kan det lokala arbetet kännas tråkigt och meningslöst. Men om det lokala arbetet kan kopplas till en global vision och ge kontakt med liknande verksamheter över hela världen, ja då blir det oerhört mycket intressantare vad man gör i sin egen lilla vrå.
Under hennes år på Fyrisgården har verksamheten vuxit och utvecklats. I dag finns både öppen, och gruppverksamhet för alla åldrar på programmet. Fyrisgården har också många olika verksamheter för personer med funktionsnedsättning, många på uppdrag av Uppsala kommun. Sedan 2009 finns verksamheten i nya lokaler i ett q-märkt hus vid Fyrisån intill Karl-Johansgårdarna.
Så förklaringen till varför många Murmanskbor känner till Fyrisgården i Uppsala: Ett av de projekt Ulla Bergqvist med stor framgång drivit är det så kallade Murmanskprojektet. Det började med att en skolchef i Murmansk kontaktade henne angående en verksamhet vid Fyrisgården som ville ändra attityderna till utvecklingsstörda barn- och ungdomar. Skolchefen ville åstadkomma samma sak hemma i Murmansk. Projektet som pågick 1993–2008 med stöd av Sida blev mycket framgångsrikt. Ett stort antal ryska borgmästare, skolchefer och rektorer kom på studiebesök till Fyrisgården under de 15 år projektet pågick. För Ulla Bergqvists del blev det inte mindre än 28 Rysslandsresor
Till sist är det väl ingen som tror att Ulla Bergqvist i och med att hon slutar som Fyrisgårdens föreståndare kommer att lämna verksamheten helt och hållet.
– Nej, ingen risk. Jag bor i närheten och tänker fortsätta att komma hit men nu som volontär och frivillig. Jag har alltid varit intresserad av att väva och det tänker jag fortsätta att göra här på Fyrisgården.