Högenergisk man tar sig gärna ton

Med spänstiga steg kommer han oss till mötes i korridoren på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Håret är visserligen vitt men i övrigt syns inga tecken på att åldern i hans fall tagit ut sin rätt. Förklaringen är förmodligen att dagens jubilar aldrig brytt sig om att "trappa ner".
Nästan varje arbetsdag, vinter som sommar, tar professor emeritus Gunnar Tibell cykeln från hemmet i Sunnersta till arbetsplatsen på Polacksbacken. Två dagar i veckan spelar han tennis. Och så sjunger han. Tidigare bland annat i OD och Uppsala Akademiska Kammarkör, i dag i körerna Canzonetta och Orphei Veteraner. Många läsare har säkert sett hans namn i UNT där han sedan tjugo år tillbaka medarbetat som musik- och bokrescensent.

Han föddes i Glava i västra Värmland. Pappan var folkskollärare och kantor och mamman hemmafru. Därutöver bestod familjen av en äldre bror och en yngre syster. Familjebostaden låg i skolhuset där han så småningom fick sin pappa som lärare under de fyra åren i folkskolan. Därefter följde real- och studentexamen i närbelägna Arvika för den studiebegåvade ynglingen som börjat skolan redan som femåring. Sedan bar det av till Karlstad för militärtjänstgöring vid I 2 och så småningom till kadettskolan i Ulriksdal i Stockholm.

Till Uppsala kom han 1949. Började läsa matematik och fysik och fyllde sedan på med studier i pedagogik och engelska. Under tredje året fick han ett stipendium från Sverige-Amerikastiftlesen för studier vid University of Alabama i Tuscaloosa, USA.
- Det året betydde oerhört mycket för mig. Jag fick uppleva en ny universitetsmiljö med andra villkor, kanske mera skolmässig än den Uppsala representerade. Jag fick en inblick i rasåtskillnadens vardag, till exempel statsuniversitetets nej till svarta studenter. Loven gav mig tillfälle att besöka ett stort antal nära släktingar i USA.

1958 kom han som en av de första svenska kärnfysikerna till Cern i Genève, det då ganska nystartade europeiska laboratoriet för forskning inom kärn- och partikelfysik.
- Ett nästan politiskt initiativ för att komma i kapp det amerikanska försprånget.

I Cernlaboratoriet deltog han i forskningen vid den första acceleratorn. Sammanlagt kom han att tillbringa sju år i Genève vilket, som bonus, ledde till att han fortfarande talar och skriver flytande franska.
Han disputerade 1963 på en avhandling om studier av kärnreaktioner, utförda både i Uppsala och på Cern. Sen var det dags att börja se sig om efter jobb. Sin första tjänst fick han på Gustaf Werners institut i Uppsala, delvis beläget under jord vid Engelska parken, där hans första chef var Nobelpristagaren The Svedberg.
- I princip har jag blivit kvar där även om institutet under min tid flyttats och bytt namn ett antal gånger. Förutom vid Cern har jag också kunnat forska vid universitet i USA och Japan.

Han pensionerades 1995 som professor vid Institutionen för strålningsvetenskap som i dag är en del av Institutionen för fysik och astronomi, inrymd i Ångströmlaboratoriet vid Polacksbacken.
Som redan framgått betydde pensioneringen inte att han slutade jobba. Bland annat sköter han universitetets webbplats Linné on line (www.linnaeus.uu.se/online), där kunskapen om Carl von Linné och hans verk är utgångspunkt för information om några av universitetets aktiviteter. Webbplatsen har cirka 250 000 besökare per år och är ett exempel på det som kallas universitetets tredje uppgift; att sprida och förmedla kunskap utanför universitetes väggar. De två första är undervisning och forskning.

Sitt internationella engagemang fortsätter han bland annat som medlem i styrelsen för Aiuta, den internationella organisationen för det som kallas senioruniversitet. Han är också, sedan 1995, aktiv inom den internationella lagtävlingen i fysik för gymnasister, IYPT, under elva år som ordförande, numera som medlem i tävlingsjuryn.
Att hans internationella engagemang fortfarande uppmärksammas fick han bevis för så sent som för några veckor sedan. Då kom nyheten att han tilldelats utmärkelsen Gero-Thomasmedaljen för "Många betydelsefulla och värdefulla bidrag till verksamheten inom Europeiska Fysikersamfundet". Ingen dålig 80-årspresent!

Högenergisk man tar sig gärna ton

Gunnar Tibell fyller 80 år, men han slutar varken sjunga eller forska. Han kom till Uppsala 1949, och här bor han än. Det har varit några år i Genève emellan, på Cern, kärn- och partikelfysikernas eldorado.