Östhammarsbon Barbro Gräähs tänkte först bli balettdansös eller fritidspedagog, men blev i stället barn- och ungdomsbibliotekarie. Det är ett yrkesval hon aldrig har ångrat.
UNT träffar Barbro Gräähs på Östhammars stadsbibliotek på Prästgatan. I det lilla personalköket bjuder Barbro Gräähs på kaffe och berättar att hon tidigare på morgonen haft besök av elever i årskurs 2 på Edsskolan – ett av många skolbesök på biblioteket.
Genast hamnar vi i ett samtal om läsandets betydelse för att barn ska få en naturlig tillgång till språket, vilket i sin tur banar väg för att man ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan och bättre förstå det som händer i omvärlden.
Vad kan man göra med de ointresserade? De som inte har någon läsvana med sig hemifrån? De som redan läst ”allt” och de som fladdrar runt och inte hittar nyckeln till böckernas universum? Kan datorer hjälpa eller bara stjälpa?
– Jag brukar ha en idé om vad de flesta barn i en viss ålder gillar. Men det gäller att visa respekt för vad de säger och visa vilken bredd av böcker som faktiskt finns.
Barbro Gräähs gillar att prova nya vägar och metoder för att engagera eleverna. Nyligen genomförde hon ett annorlunda läsprojekt för en högstadieklass på Vallonskolan i Gimo, där en tjej som pluggat teater fick dramatisera delar av en bok som eleverna hade läst. Sedan fick eleverna skriva ned två ord som de förknippade med boken och skapa något med papper, tejp och ståltråd som skulle illustrera boken. Slutligen fick eleverna gå runt och gissa högt vad illustrationerna föreställde.
– Utvärderingen visade att vissa elever snappade fort, för andra gick det långsammare och några tyckte inte alls att det var bra, säger Barbro Gräähs som ändå är nöjd med läsprojektet.
– Jag är en person som vill prova nya saker och jag blir modigare ju äldre jag blir. Det är spännande att se vad som händer.
Barbro Gräähs är född på Söder i Stockholm, och bodde vid Mosebacketorg utan dusch och varmvatten tills hon var åtta år. Då flyttade familjen till Salem, som på 1960-talet var ett modernt bostadsområde.
Fem år senare gick flyttlasset till Östhammar. Barbro Gräähs var inte så glad som 13-åring över att behöva flytta från sina kompisar i Stockholm.
– Men nu tycker jag att det var det bästa mina föräldrar har gjort.
Efter social linje på gymnasiet tänkte Barbro Gräähs inrikta sig på att bli fritidspedagog. Men i stället blev det ett beredskapsjobb på biblioteket via Arbetsförmedlingen.
Bibliotekarierna i Östhammar peppade Barbro Gräähs att söka till bibliotekshögskolan i Borås, och så blev det.
– Det var riktigt kul och jag kände att jag hade hittat rätt, säger Barbro Gräähs.
Efter olika vikariat fick hon tjänst som bibliotekarie på bokbussen i mitten av 1980-talet. År 1999 lades bokbussverksamheten ned, eftersom bussen var i behov av reparation.
– Det var fruktansvärt tråkigt tyckte vi som jobbade där, säger Barbro Gräähs och berättar en rad historier om roliga möten med vana och ovana läsare i bygderna.
Året efter fick Barbro Gräähs en halvtidstjänst som barn- och ungdomsbibliotekarie, vilket kompletterades med en halvtid som skolbibliotekarie. Sedan något år är hon barn- och ungdomsbibliotekarie på heltid, och det är ett jobb hon trivs utmärkt med.
– Jag tycker om att jobba med barn i alla åldrar, från förskolan till gymnasiet. Och här kan jag planera mitt arbete på ett annat sätt än jag kunde som skolbibliotekarie.
Som barn hade Barbro Gräähs allvarliga planer på att bli balettdansös, och hon stod ofta och skuttade framför tv:n. Men så blev det alltså inte. Däremot älskar hon fortfarande att dansa. Flamenco, salsa, bugg, jazzdans – Barbro Gräähs har provat det mesta.
– När det är dans och musik släpper jag loss. På dansgolvet är det bara jag och musiken.