Visserligen drömmer Karolina Wigenfeldt om att bo utomlands en period och hon ångrar att hon inte åkte till Frankrike när hon var yngre, men egentligen vill hon helst vara hemma.
– Jag är en riktig hemmamänniska, det är därför jag blivit kvar i Ramsta. Jag är född där, bor där och kommer förmodligen att dö där, säger hon och skrattar.
Hon och sambon bor i farmors hus på gården där Karolinas växte upp. Föräldrarna bor kvar i hennes barndomshem 50 meter bort. En av barndomsvännerna bor också kvar i Bragby som består av tre gårdar med tio hushåll.
Karolina Wigenfeldt arbetar som förvaltningsekonom på ISS Fastighetsekonomi i Uppsala. Där är hon kontaktperson åt närmare 30 bostadsrättsföreningar som hon hjälper med årsredovisningar, budget och viss juridisk rådgivning. Hennes faster ordnade sommarjobb där åt henne när hon gick på gymnasiet.
Helst ville Karolina Wigenfeldt bli frisör, men den gymnasielinjen var svår att komma in på. I stället gick hon humanistisk linje eftersom språk var roligt. Efter gymnasiet visste hon inte vad hon ville göra.
– Jag gick lite kurser på universitetet och hoppades på att bli erbjuden jobb här, säger hon.
Det blev hon, som hyresadministratör. Samtidigt läste hon matte på Komvux. Sedan övertalade systern henne att läsa in ekonomisk gymnasielinje, vilket hon är glad för. Då kunde hon söka en ekonomtjänst.
– Hela tiden dyker det upp nya frågeställningar, man blir aldrig färdiglärd. Det är nog därför jag stannat så länge, säger hon.
Karolina Wigenfeldt är ledamot i Balingsta pastorats kyrkoråd – inte för att hon är så särskilt religiös, utan för att kyrkorådet bevarar fina kyrkor och byggnader. Pastoratet har sex kyrkor med kringbyggnader som ska underhållas.
– Jag fick frågan att bli ersättare förra mandatperioden och sedan ledamot. Jag har svårt att säga nej. Samtidigt är jag nyfiken och tycker att det är kul att prova på, säger hon.
Hon är också ersättare för Centerpartiet i äldrenämnden i Uppsala kommun. Hon brås nog lite på sin farmor Britt Wigenfeldt, som var riksdagsledamot för Centerpartiet i Torbjörn Fälldins regering på 1970-talet.
– Det är intressant och lärorikt att se hur det funkar. Men vi får se om jag blir någon politiker, säger hon.
Ett par gång i veckan tränar Karolina Wigenfeldt på Friskis och Svettis med kolleger på lunchen.
– Det ger sjukt mycket energi. Vi har en timme friskvård i veckan, det är guld värt, säger hon.
Att sjunga i kör är också energigivande. Hon är alt i BaRa-kören, kyrkokören i Balingsta/Ramsta.
– Det är en gemenskap och fruktansvärt kul. Vi sjunger inte bara andliga sånger, i år är det schlagers och musikalmusik. I slutet av maj ska vi uppträda i Ramsta bygdegård, berättar hon.
Skidåkning i Storhogna hör också till favoriterna. Hon pratar lyriskt om att glida nerför en nypistad ”manchesterbacke” i solsken.
Den här årstiden tycker Karolina Wigenfeldt extra mycket om att bo på landet. Hon målar upp bilden av att hon kör bilen hem från kyrkorådet klockan tio på kvällen. Rapsen lyser gult, himlen är fortfarande blå och nyanserna av grönt tycks oändliga.
– Det finns inget härligare!