Per Olov är född i Vänersborg, där hans far som var en viktig förebild, var läroverksrektor. Fadern öppnade dörren till böckernas värld, och de båda samlade frimärken tillsammans. Med åren blev hans intressen mer varierade – med ett undantag:.
– Jag har aldrig i hela mitt liv varit intresserad av sport och tävlingar!
– Och han lärde mig att spara och inte slösa. På mitt första sommarjobb satt jag i kassan i Sparbanken i Vargön.
Men sitt största och livslånga intresse, det för främmande länder och folk, fick han redan som pojke, när han läste en praktfull utgåva av ”Tusen och en natt” som fanns i barndomshemmet, och som nu har hedersplats i hans egen bokhylla. Runt omkring står dessutom 50 årgångar av klassiska tidskriften National Geographic med den karaktäristiska gula layouten.
Per Olovs stora intresse för andra länder gjorde att han strax efter krigsslutet reste ut i ett Europa som ännu inte rest sig ur ruinerna. Resandet har, som vi snart ska se, sedan följt honom livet igenom. Han gjorde sin militärtjänst som läkare på en fallskärmsjägarskola i Karlsborg, men dristade sig aldrig själv att göra ett hopp:
– Fast en gång stod jag i dörren.
Att han skulle läsa just medicin var en självklarhet för Per Olov som kom till Uppsala 1951.
– Det har nog lite att göra med att det låg i familjen, som har stor läkartäthet, inklusive ”kloka gubbar”, skrattar han. Karriären gick strålande: han tog läkarexamen 1958, blev docent i anatomi -60, och 1974 utsågs han till professor i neurologi vid Uppsala universitet. Per Olov var sedan chefsläkare på Akademiska sjukhuset fram till 1983. Under åren intresserade han sig alltmer för ämnet sexologi, och utvecklade det till att bli ett universitetsämne. Per Olov är medlem i internationella organisationer inom sexologi, och redaktör för en svensk lärobok i ämnet. Ett annat specialintresse är huvudvärk/migrän, och för att samla kunskaper i ämnet grundade han Skandinaviska migränsällskapet. Han har också fungerat som rådgivare åt Socialstyrelsen.
Under yrkesåren för Akademiska och universitetet har han gjort många och långa resor till kongresser och konferenser världen över, till bland annat Orienten och platser som hämtade från barndomens ”Tusen och en natt”, däribland Bagdad, där han föreläst flera gånger. Under 60-talet reste han även mycket privat, inte minst i länderna i Mellanöstern.
– Det var tur att jag gjorde det just då. På 60-talet kunde man resa därnere utan att riskera livet.
Sin hustru Kerstie träffade han 1959. Hon var sekreterare på Neurologen på Akademiska, där han arbetade. Bröllopsresan 1960 gick till Kairo. Som gifta bosatte de sig på Tallbacksvägen i Norby.
– I ett reportage i UNT från den tiden beskrevs det som det ställe ”där stadens yngsta intelligentia bor”, säger Per Olov och berättar att området förändrats, och numera blivit mer generationsrik.
Han har även engagerat sig politiskt och satt i landstinget 1974–85. Särskilt minns han ett välfungerande samarbete med landstingsrådet Ragnar Litzner, inte minst i samband med bygget av rehabiliteringskliniken vid Akademiska på 80-talet.
– Men jag är en fridsam person och undviker konflikter om jag kan. Därför blev jag nog aldrig en bra politiker, säger han eftersinnande.
Under sina många resor har han samlat på statyetter, och har en samling på runt 250 stycken från Asien, Afrika och Kina. De är gjorda i allt från trä till elfenben, och de små eleganta netsukerna och ekivoka figurer snidade ur nötter gör betraktaren lycklig.
– Det är inte så många som samlar. Jag skriver upp när och var jag köpt dem, och hur jag hittade dem. Mina finaste är från Kina, fast det har hänt att jag hittat en och annan på Vaksala torg, säger Per Olov som numera har en snabbare väg till Orienten än genom ”Tusen och en natt”. Via satellit tar han in nyheter, natur och kultur från hela världen.
– Jag följde den senaste svenska regeringskrisen via arabiska Al-Jazira, vilket var mycket intressant.