Vi ses i det rum i hembygdsgården som en gång var hans pojkrum. Det var här han bodde när han som 13-åring började som springpojke på bruket 1947. I dag är han ordförande i hembygdsföreningen. Fem stora årliga evenemang – valborg, nationaldagen, midsommar, ett höstmöte och julmarknaden, allt på traditionellt sätt - engagerar honom. Därtill kommer guidningen av tusen årliga besökare.
Det sägs att bruksorter som Söderfors karaktäriseras av en ”bruksanda” och att det kan vara svårt för människor utifrån att komma in i samhällsgemenskapen. Är det så i Söderfors?
- Ja, delvis finns bruksandan kvar. Det är lätt att bli ensamvarg om man inte passar in. Men vill man något och går med i traditionerna, då blir man accepterad. Det positiva med bruksandan är att man håller ihop och hjälper varandra och att det finns en tradition för hur man gör saker och ting, säger Gunnar Thollander.
Han är också känd som riksdagsman efter fyra mandatperioder i riksdagen för Socialdemokraterna. Under den första mandatperioden satt han i kulturutskottet och därefter i lagutskottet. Vad är du nöjd med att ha åstadkommit som riksdagsman.
- Innan jag blev invald var ansökningstiden för statlig ersättning för den som har blivit invalidiserad tre månader. Det tyckte jag var en kort tid. Det hände att folk missade ansökningstiden, för den är inte det första man tänker på om man har råkat ut för en svår olycka. Jag skrev en motion om att ansökningstiden skulle förlängas till två år och fick igenom den.
Du satt på Uppsalabänken samtidigt med Anna Lindh. Hur minns du henne?
- Jag lärde känna henne mycket bra. Hon kom in som 25-åring och var juristutbildad. Hon var kunnig och hon kunde tala. Hon var en person som vann förtroende, säger Gunnar Tthollander
Det var arbetet vid Söderfors bruk som indirekt förde in honom på den politiska banan. På bruket hade han gått den långa vägen. Först var det springpojksjobbet i valsverket, sedan slipade han verktyg i den mekaniska verkstaden och därpå blev han svarvare. Så småningom blev han instruktör och heltidsanställd Sif-ordförande. Det var 1972.
Så sålde Stora Kopperberg bruket till Uddeholm 1976. Det blev aktuellt med neddragningar, kanske till och med en nedläggning. Thollander hamnade i händelsernas centrum. Han var med i delegationer som reste till industriministern Nils G Åslins (C) ”akutmottagning” i regerningskansliet för krisindustrier. Thollander talade på möten och hamnade i tidningarna.
– Man fick blickarna på sig, säger han.
Inför riksdagsvalet 1982 sattes han upp på socialdemokraternas riksdagslista – direkt in på en valbar femteplats. 1982 var Olof Palmes segerval och S kom tillbaka i regeringsställning. Socialdemokraterna brukade ha fyra Upplandsplatser, men nu gick det så bra att även Thollander fick en plats i riksdagen.
Gunnar Thollander har också varit kyrkopolitiker i Söderfors på 1980- och 1990-talet. Dessförinnan var han fritidsledare i ortens missionsförsamling på 1950-, 1960- och 1970-talen, på den tiden det var ett drag i frikyrkorörelsen. Hör kristendom och politik ihop?
– Ja, kristendomens syn på allas lika värde är en grund för att de hör ihop. Men man bör sluta med politiska val i kyrkan. Före kyrkans skiljande från staten var det naturligt, men inte efter skilsmässan, säger Gunnar Thollander.