Han tror på fakta och vetenskap

"Såå spännande!", brukar folk först säga när de träffar kärnfysikern Stephan Pomp. Ganska snart brukar omdömet förbytas till "såå komplicerat!".
Detta är han van vid och han tar det med lugn och ro.
- Men jag kan hetsa upp mig när förnekelse av evolutionsläran kommer på tal. När folk vägrar acceptera att människan är en del av naturen, säger han i sitt tjänsterum på Ångströmlaboratoriet.
- Det viktigaste i vetenskap är förhållningssättet, att man granskar alla fakta kritiskt. Ta slagrutor. Vetenskapen ger absolut inget stöd för några påståenden om unika egenskaper. Ändå finns det folk som vägrar att acceptera fakta!

Han tar ett djupt andetag och stämman återfår sin forna lågmäldhet.
- Jag vill varna för riskerna med pseudovetenskap som homeopati eller så kallad healing. Jag kan förstå att folk i pressade situationer kan bli desperata och vill testa något nytt. Men det kan bli farligt om man avbryter en beprövad medicinsk behandling.
Stephan Pomps forskargärning drivs av obändig nyfikenhet, men han värnar om kopplingen till samhällsnyttan. Ordet strålning får honom att lysa upp och berätta hur strålning används vid behandling av cancer. Ögonen glittrar vid beskrivningen av hur protoner och snabba neutroner kan döda cancertumörer - snabbare än kemoterapi eller någon annan typ av strålning.
Nyfikenheten på rymden, naturen och fysiken väcktes tidigt i tonåren i den tyska hemstaden Bamberg.
- Tysklands finaste stad, säger han och berättar:
- Jag var på väg till skolbussen en tidig morgon. Jag tittade upp mot himmelen och såg solen på väg upp, månen och några planeter låg på en rak linje. Jag kände att jag flög med jorden genom solsystemet. Det var så mäktigt att det svindlade i kroppen!

Efter grundutbildningen i Tyskland fullföljde han sin doktorsexamen vid Uppsala universitet. Sverige fastnade han för efter två cykelturer, från Bamberg till Örebro och från Boden till Nordkap.
- Om jag cyklar från Örebro till Boden har jag cyklat hela Sverige igenom. En dag gör jag det.
Lyckligt nog följde hans dåvarande flickvän, sedermera hustru, med till Sverige. Lyckligt nog har båda stimulerande jobb.
Det är mycket som imponerar i Sverige, tycker han efter 14 år här. Allemansrätten, naturen, den smidiga myndighetskontakten, känslan av rymlighet och de informella umgängesformerna.
- Här duar man professorerna, det är trevligare så. I Tyskland skulle det nog aldrig gå, inte ens efter många år.

På sitt vetenskapliga vis månar han om att räkna upp några nackdelar med Sverige, vid sidan om höstmörkret.
- Jag saknar ölkällare som i Bamberg, att dricka öl med en riktig blodkorv till, säger han och anspelar på den allmänt vedertagna bilden av tysken.
Ett intresse som sysselsätter honom när det blir allt mörkare är frimärksgravyrer. Han fingrar andäktigt på tre frimärken med kyrkliga motiv gjorda av favoritkonstnären Czeslaw Slania.
- Titta på de små linjerna, tänk vilket hantverk som ligger bakom det här! Det är en stor konst att avbilda stora objekt i ett så litet format.

Han tror på fakta och vetenskap

Kärnfysikern Stephan Pomp drivs av nyfikenhet. Den 17 oktober fyller han 40 år.