När vi flyttade till Bälinge lärde vi känna Håkan och Solveig genom Bälinge Gille. Efter en danskväll nämnde vi att det borde finnas ett midsommarfirande i Bälinge. Genast hade jag en liten grupp som höll med och i den ingick Håkan och Solveig. Deras lokalkännedom var värdefull. När de sedan flyttade in i huset bredvid vårt så blev det så mycket enklare att ordna midsommarfirandet. Så småningom utökades dansen runt stången till att även omfatta en dans på dansbanan borta vid bygdegården.
Vi deltog i Bälinge krönikespel och några av de rolltolkningar Håkan gjorde är oförglömliga. Vi minns hans roller som bonde, ”klockuppdragare”, övergiven brudgum och inte minst som frikyrkopastor. Vid scenerna på kyrkbacken hade han alltid en historia till hands medan vi inväntade tingshövdingen.
Som en följd av krönikespelet bildades Knutknytskommittén, en kommitté som hade till uppgift att ordna en fest runt tjugondedag jul, en fest där även anhöriga till aktörerna i krönikespelet var inbjudna. Håkan deltog i kommittéarbetet med liv och lust och gav idéer till de många upptåg som förekom. Han hade också en framträdande roll i bibelspelet Längtan, där han gestaltade en ensamstående pappa med en dotter som längtade efter sin mamma, mor- och farföräldrar.
Att bli hembjuden till Håkan och Solveig var en fest, Håkan var en mästare i köket. Vid frågade honom varför han inte blev kock och fick då veta att det varit en ungdomsdröm, men som han blev avrådd från. Men som vuxen kunde han utveckla och förfina sitt intresse till en konstart. Håkan var mycket familjekär och berättade med värme och glädje om sina barn och barnbarn.
Vi kommer att sakna vår vän Håkan som efterlämnar många fina minnen och ett stort tomrum.