Gillar att knäcka kemiska koder

Frun Carina träffade han som 18-åring, under försök till dans i Eskilstuna Folkets Park. Kanske blev hon i stället imponerad av hans Morris Minor, köpt för pengarna från sommarjobbet i pappans verkstad? 42 år senare är de fortfarande tillsammans.
I föräldrahemmet i Eskilstuna var det självklart att Lars och systern skulle läsa vidare om de ville. Efter civilingenjörsstudier i Göteborg fick han sedan jobb som laboratoriechef på kärnbränslefabriken Asea-Atom i Västerås. En hektisk period följde, när Lars Hälldahl arbetade heltid samtidigt som han doktorerade vid Stockholms universitet. Dessutom fick han och Carina sina två barn under de åren.
– Jag var väl inte speciellt hjälpsam hemma, utan min fru fick ta mycket av det arbetet. Så gör inte unga män i dag, säger Lars Hälldahl.

En dag 1987 såg han en annons för jobbet som teknisk attaché vid Svenska ambassaden i Tokyo – och fick uppdraget, som han fortfarande pratar lyriskt om. Efter diplomatåren, fulla av kontakter mellan svenska och japanska teknikföretag, återvände familjen till Sverige. Plötsligt kändes ett vanligt jobb inte så lockande längre.
– Man blir lite förstörd när man haft sådär roligt i några år, då vill man inte tränga in sig i ett hörn sedan, säger Lars Hälldahl.
I stället startade han 1991 K-analys – där K:et står för japanska ”kagaku” – kemi och vetenskap. Uppsalaföretaget är något av en länk mellan Asien och Norden, som återförsäljare av teknisk utrustning, och har filialer i Indien och Kina. Entusiasmen lyser fram när Lars Hälldahl berättar om uppdragen; hur K-analys med sina avancerade apparater kan gå på ”nano-djupet” i olika material. Kanske man beskriva honom som en material-detektiv, som hjälper företag i patentstrider genom att undersöka hur ett visst tvättmedel framställts, eller på en klänningssnutt från en vikingagrav hittar pigment som visar att den varit färgad röd. Bäst är själva det kemiska kodknäckandet.
– Att förstå en process, att förstå varför något händer. När det faller på plats är det en oerhört skön känsla, säger Lars Hälldahl.

Fritiden består av slit av mer fysiskt slag; Lars Hälldahl har sprungit Stockholm Maraton tre gånger, och snabbt dessutom (3 timmar och 17 minuter är rekordet). Till och med i vintras, i femton minus, var han ute och joggade. Det är så han hanterar stress och jobbproblem.
– Jag tänker mycket bättre efter ett lopp. Men jag skulle aldrig i livet springa med musik i öronen, jag vill ha huvudet i fred och tänka, säger Lars Hälldahl.
En hel del timmer cirkulerar också i skallen under löprundorna. Vid sommarstället i Djura i Leksand håller Lars Hälldahl nämligen på att knuttimra en stuga i två våningar - 1000 meter stockar kommer att gå åt. Carina, som jobbar på Skatteverket, timrar dock helst inte på semestern.
– Hon har suttit som motvikt på en stock någon gång, men det får du inte skriva, säger Lars Hälldahl med ett skratt.

Om inte askmolnen förmörkar planerna firar han födelsedagen i den lilla staden S:t Emilion i Frankrike, i sällskap med hela familjen – fru, barn, deras respektive och bonusbarn. Det är då han trivs bäst.