Somliga jubilarer gör att man som intervjuare frågar sig vad man själv gjorde under studieåren, förutom det där man i efterhand kan skämmas över, med sådan stolthet. Det handlar då om de studenter som i stället pluggade under studieåren, engagerade sig i nationen och jobbade extra.
En sådan student är dagens jubilar, Charlotte Vällfors.
– Båda mina föräldrar har jobbat sedan de var 13–14 år. Det har jag med, men skillnaden är att jag också har haft förmånen att få studera. Pappa har varit hissmontör och mamma har arbetat som fotograf och kopist och därefter varit expedit på Bönor & Blad vid Stora Torget, där jag också jobbat, berättar hon.
Hon är född i Alunda och gick i grundskolan där. När det blev dags för att välja gymnasium besökte hon olika skolor, också i Uppsala.
– Men då var det populärt med lärarlösa lektioner och det var jag inte så intresserad av. Så jag sökte till Bruksgymnasiet i Gimo, med samhällsinriktning, där jag trivdes utmärkt.
Hon gick bland annat en kurs som hette Internationella relationer, fick blodad tand och lyckades med en stor portion tjat få praktiktjänst på Sida.
Hennes viljestyrka visade sig också på andra sätt.
– Jag hade tänkt få VG i idrott, så jag lade ner mer tid på att träna och ”snöade in” på Friskis & Svettis. Jag hade som alla andra fördomen att det bara var medelålders damer som höll på med sådant. Det stämde inte då och det stämmer inte nu! säger hon med viss emfas.
Behöver det tilläggas att hon fick VG i idrott?
Hon började plugga på Uppsala universitet och gick samhällsvetarprogrammet, med siktet inställt på Sida. Under studietiden försörjde hon sig genom att arbeta på brödavdelningen på Kvantum, där hon också bakade tårtor. Hon ville delta i nationslivet och gick in i de olika nationshusen för att känna efter var hon kände sig hemma.
– Det blev Värmlands och jag började engagera mig i klubbverket. Jag kände efter ett tag att det var förste kurator, nationens ”vd”, som jag ville bli, så jag började jobba inom strategiska områden på nationen, stipendienämnden och inom valberedningen.
Våren 2005 var hon klar med studierna, en magisterexamen i freds- och konfliktkunskap. Under studierna praktiserade hon återigen på Sida.
– Jag ville pröva mina vingar, och det fick jag verkligen, för min handledare tog föräldraledighet under det halvåret, berättar Charlotte Vällfors.
2006 blev hon 1Q, förste kurator, på Värmlands nation. Men efter kuratorsåret stod hon utan jobb. Då sålde hon te och kaffe på Bönor & Blad och arbetade i receptionen på Friskis & Svettis, men hon ville ha ett jobb i linje med sin utbildning.
– Överallt sa de när jag sökte jobb att jag skulle komma tillbaka om tio år. De såg bara min ålder, men arbetserfarenhet hade jag ju, säger hon, fortfarande lite upprörd över den åldersdiskriminering hon tyckte att framför allt unga utsätts för i dag.
– Åh, när jag fyller 30, tänk vad respekterad jag skall bli då, försökte jag intala mig.
Det ordnade sig så småningom med arbete, även om det inte blev på Sida, som hon tänkt, utan inom utbildningsbranschen. Och respekterad har 30-åringen nog också blivit, annars skulle hon säkert inte ha gjort en så pass snabb karriär inom anrika Hermods.
– Det är mycket tillfredsställande att vara med och utveckla den här organisationen och se resultaten, i form av nöjda elever, nöjda kunder och fina resultat. Synd bara att det så sällan kommer fram i pressen, bara för att det finns folk som har svårt att acceptera att en privat utbildningsleverantör kan klara jobbet lika bra som en samhällsägd, avslutar Charlotte Vällfors.