Få av årets namnsdagsbarn har fått, och får, så mycket uppmärksamhet som de i fruntimmersveckan. Det är nu man finner tårtrecept för varje namn i veckotidningarna och det är nu som det blir mycket prat om regn. Sara har kallats Lip-Sara och om såväl Margareta som Magdalena har det sagts att de gärna gråter. Ja, en riktig ”pisse-vecka” har man kallat dagarna 18–24 juli och visst kan det regna men i verkligheten regnar det ännu mer veckorna efter.
Det första skriftliga belägget för fruntimmersveckan är från 1870. Själva benämningen ”fruentimret” finns belagd sedan 1560, då i betydelsen frustugan, kvinnogemaket. Det kom sedan att användas om alla kvinnor boendes i frustugan och hovfruntimret var lika med alla damer i den kungliga uppvaktningen. I slutet av 1700-talet kallades även enskilda förnäma kvinnor för fruntimmer. Värt att komma ihåg i dag när uttryck som ”ja, se fruntimmer” inte har högsta positiva klang.
Först ut är alltså Fredrik. Ett germanskt namn som uttytts som fridsfurste och använt i Sverige sedan 1300-talet. Precis som flera andra av veckans namn är det ett kungligt sådant. I Danmark har man haft hela nio kung Frederik. Det blir en tionde när dagens kronprins bestiger tronen.
Sara möter vi i Gamla testamentet där hon vid 90-års ålder, som hustru till halvbrodern Abraham, föder sonen Isak. I Sverige har namnet funnits sedan 1400-talet. På hebreiska betyder Sara furstinna/prinsessa, på persiska ren och unik. Sara har haft samma plats i almanackan sedan 1698.
Margareta har också det länge varit ett kungligt namn. Ett exempel är svenske kungen Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla, på 1100-talet drottning över Norge och Danmark. Namnet är av grekiskt eller latinskt ursprung, bildat av persiska ordet för pärla.
Johanna är den kvinnliga formen av Johannes, en grekisk ombildning av hebreiska Jochanan (Gud har förbarmat sig). Någon kvinnlig påve Johanna har inte funnits vad än sägen säger, däremot en drottning med tillägget ”den vansinniga”. Hon regerade på 1500-talet över Kastilien och Aragonien. Äldsta svenska belägg för Johanna är från 1312.
Magdalena möter vi Nya testamentet som en av kvinnorna i kretsen kring Jesus. Namnet är från början grekiskt och betyder kvinnan från Magdala. I Sverige använt sedan 1400-talet. Numera står också namnets franska form, Madeleine, som namnsdag tillsammans med Magdalena och vips får vi ytterligare ett kungligt fruntimmer.
Emma är av tyskt ursprung och står för värdig och vacker. Sedan början av 1990-talet har namnet alltid legat högt på namntoppen liksom i slutet av 1800-talet då Emma 1875 var åttonde vanligaste förnam. Det var också på 1800-talet Emma fick namnsdag 23 juli.
Kristina betyder helt enkelt den kristna och utgör femininformen av Kristian. Gustav II Adolfs dotter var inte första svenska drottning Kristina. Hon regerade 1644–1654 men redan i mitten av 1100-talet fanns drottning Kristina, gift med kung Karl Sverkersson. Namnsdag 24 juli har Kristina haft sedan ”äldsta tid” för att citera NE. Namnet finns också på svenska runstenar.