Han växte upp i Veta socken i Östergötland. Fadern var statare men blev genom hårt arbete självägande bonde, och Birger Svensson klättrade upp på den sociala stegen, och var inte längre statarunge utan hemmason som det hette i kyrkböckerna förr. Faderns klassresa skulle senare upprepas av sonen.
– Jag fick envisheten i arv av min pappa.
Ett av Birgers starkaste minnen från barndomen var när han och hans pappa skulle hämta husets hästar, en vallack och en märr, till dagens arbete.
– Då kom märren ut från skogen med en fölunge bredvid sig. Vi blev så förvånade! Hon hade fölat på eget bevåg. Fölet fick heta Frej och innebar ett gott ekonomiskt tillskott, säger Birger, som tidigt fick lära sig alla sysslor som hör ett lantbruk till. På fritiden spelade han fotboll i Gammalkils IF, som låg högt uppe i distriktsserien. Fotbollen fortsatte han med, och representerade Uppsala vid tre tillfällen i Svenska akademiska mästerskapen; Lantbrukshögskolan vann två av tre finaler.
Birger Svensson visade sig ha gott läshuvud, och tillfälligheter gjorde att han läste vidare.
– Hela livet igenom har jag haft en stark vilja att lära mig saker. Så är det fortfarande.
Han studerade per korrespondens, gick på folkhögskola, lantmannaskola och vuxengymnasium.
– Jag sökte in på Kungliga Tekniska högskolan, men fick aldrig något svar därifrån, så i stället blev det Ultuna, där jag utbildade mig till agronom.
Dit tog han sig på slingrande vägar. Efter värnplikten gick han officersutbildning på kadettskolan i Karlberg, vilket gav honom tillräckliga meriter att söka in på dåvarande Lantbrukshögskolan i Uppsala, där han började 1952. Efter sin examen började han som försöksassistent vid Statens jordbruksförsök, skrev en avhandling och doktorerade. Birger Svensson blev sedan kvar på institutionen som lärare och forskare ända fram till 1991.
– Jag valde medvetet undervisning framför forskning. Visst är det fascinerande att forska, men det är ensamt, säger Birger Svensson.
I sin forskning fokuserade han sig framför allt på matpotatis. Samarbetet mellan olika parter inom potatisnäringen gav många möjligheter. Som akademisk lärare hade han god nytta av sin militära utbildning, och anser fortfarande att militär pedagogik är underskattad.
– Som officer ska man ha omsorg om truppen och behandla den på rätt sätt. Som lärare blev omsorg om studenterna en viktig princip jag har alltid försökt verka i denna anda och lyckats för det mesta,
När man övar ska man aldrig säga att något gick åt helsike utan ”vi är inte riktigt där än”. Det har blivit min filosofi beträffande studenterna.
Han har haft stor nytta av att själv gå bakom en plog och att veta vad växtföljd är. Ivrigt hoppar han upp och hämtar en egen skiss med sårader dels traditionellt raka, dels vågformade.
– Sår man en slingrande rad kanske man får ut en högre skörd! Tyvärr har 30 års rationaliseringsarbete slarvats bort och inte observerats av Sveriges Lantbruksuniversitet. I stunder av depression tror jag att dess företrädare är historielösa, och jag tänker på det gamla talesättet att den som inte bryr sig om sin historia riskerar att förlora sin framtid.
Sin fritid har han i alla år ägnat privatforskning.
– Och jag är en nörd när det gäller historia och arkiv, säger Birger Svensson som bland annat forskat om sin hembygd, och skrivit Upsala golfklubbs historia; han var ivrig golfare i 40 år. Han har även sammanfattat sitt liv i boken ”Klassresan – från statarunge till akademiker”.
– För tillfället intresserar jag mig mycket för kvantfysik. Jag fascineras av de enormt stora talen och förvånas över att de som deltar i dagens svenska debatt inte tycks veta något alls om kvantvärlden!