– Det är mina rötter och mitt hjärta. Det är det jag brinner för, säger hon.
Tanken att bli författare har Ann-Helén Laestadius haft sedan hon var liten. Men vägen dit har gått via journalistiken. Bland annat skrev hon i många år för Aftonbladet. Först 2007 kom debutromanen ”Sms från Soppero” som handlar om den samiska tonårstjejen Agnes som bor i Solna. Sedan dess har det blivit ytterligare tre böcker om Agnes.
I årets roman ”Tio över ett” heter huvudpersonen Maja, även hon i tonåren. Handlingen utspelar sig i Kiruna och Maja oroar sig över att hennes stad ska rasa samman på grund av gruvbrytningen, men vill heller inte flytta från sitt barndomshem.
Precis som i de tidigare böckerna bygger historien på hur det är att växa upp i olika kulturer _ den samiska och den tornedalska.
Boken fick nyligen Augustpriset i barn- och ungdomskategorin.
– Personligen är jag otroligt glad över det. Jag är också glad för att det innebär att Norrbotten, samer och tornedalingar får mer uppmärksamhet. Det är mitt syfte med att vara författare och det jag brinner för. Det är där jag har mitt hjärta och mina rötter.
Fortfarande arbetar Ann-Helén Laestadius parallellt som journalist och skriver stadigt för den samiska ungdomstidningen Nuorat, Samefolket och för sajten minoritet.se.
Journalistiken har också satt sin prägel i böckerna, inte minst vad gäller fakta. För även om berättelsen i ”Tio över ett” är fiktiv stämmer allt från LKAB:s säkerhetsarbete i gruvan till småvägar i Kiruna i minsta detalj.
– Jag försöker följa verkligheten så mycket det går och är alltid jättenoga med researchen. Till exempel när det gäller rivningarna och flytten av husen i Kiruna, allt det händer på riktigt.
Förutom författare och journalist har hon ett tredje ben som föreläsare. Dessutom ingår hon i regeringens läsdelegation som bildades i höstas vars syfte är att främja barn och ungas läsande.
– Jag är glad för att ingå där. Det finns stora skillnader mellan olika skolor. I vissa satsar man på språk och läsning och andra inte alls. Och har man inte läsningen i grunden hamnar man hopplöst efter.
Hon påpekar också att det är viktigt att få läsa historier om sig själv, på sitt eget språk, och tar som exempel personer med en samisk identitet som hittills inte har haft just någon skönlitteratur att välja bland.
Samtidigt tycker hon att det har blivit bättre. I dag är samiska ungdomar stolta över sitt ursprung. Ett plus är också det hon kallar för den ’samiska hypen’, som bland annat visat sig i tv med serier som ”Midnattssol”, ”Renskötarna”, ”Världens Sofia Jannok” och så Jon Henrik Fjällgren från förra årets melodifestival som lärde oss hur en jojk kan låta.
– Allt det hjälper oss att ta tillbaka makten över vår egen historia. (TT)