Författar och tecknar i ett
Jan Berglin är inte bara skämttecknare, han är faktiskt lärare också - för lärare. Nu fyller han 50, och det "börjar kännas som ett tungt städ i huvudet", påstår han.
Paret Jan Berglin
Foto: Pelle Johansson/Arkiv
Skämttecknaren inleder med att både teckna och skämta. Under samtalet klottrar han på ett ark, ett sätt att sedan kunna komma i gång att teckna. Skämtsamt beskriver han sig själv som liten som ett behändigt barn.
- Jag hade blodbrist - somnade överallt.
Han var inte bara behändig, utan också ett barn som trivdes med att vara ensam. Men han lekte även med de andra barnen. Och han var med och byggde kojor i skogen nära hemmet i Valbo, en mil utanför Gävle.
- Kojåldern pågick pinsamt länge, till slut smög jag till skogen på söndagsförmiddagarna.
Konstintresset levde en slumrande tillvaro fram till gymnasiet. Förvisso tecknade han - främst gubbar med vårta på näsan - och frekventerade Länsmuseet i Gävle långt tidigare, men i 16-årsåldern blommade passionen för konsten upp.
- Då såg jag konst i allting, i himlen, i varje vy och trodde mig vara en stor konstnär. Jag kunde ta cykeln och cykla i väg en mil fram och tillbaka till Länsmuseet.
Det stora dragplåstret var en dramatisk målning av Marcus Larson, vars färgklick till fyr fick tåla en närmare granskning.
- När min kompis och jag var ensamma satte vi fingret på färgklicken. Det var lite häftigt.
Under dessa år prövade han sina vingar både i målandet och skrivandet. Han kom fram till att han inte dög vare sig som författare eller stor konstnär. Återstod gjorde skämttecknandet, eller hybriden, som han säger.
Men man måste ha ett jobb, resonerade 25-årige Jan Berglin och utbildade sig till lärare i Uppsala. Under studenttiden lämnade han arbetsprover på sina teckningar till studenttidningen Ergo. Resten är en framgångssaga - teckningarna publiceras regelbundet i bland annat Svenska Dagbladet och utkommer ständigt i nya böcker.
Bakom teckningarna ligger ofta hårt och mödosamt arbete där idéer rotas, nöts och testas. Allt sker i tätt samarbete med hustrun. Inte sällan drabbas hjärnfabriken av stiltje. Desto lyckligare blir han därför under de nådiga ögonblick, då en riktigt god idé kommer flygande.
- De bästa idéerna kommer lika blixtsnabbt som svalor flyger in under takpannor. När det händer infinner sig en underbar känsla, säger Jan Berglin.
Namn: Jan Berglin.
Fyller: 50 år den 24 mars 2010.
Gör: Skämttecknare och lärare.
Bor: Gävle.
Familj: Hustrun Maria och två barn i åldrarna 18 och 20.
Aktuell: Med en utställning av serieteckningar och skisser på Galleri K i Gävle, tillsammans med hustrun.
Karriär i korthet: Lärarutbildning vid Uppsala universitet, serietecknare i studenttidningen Ergo sedan 1985, tecknar i Svenska Dagbladet sedan 1995. Medverkar även i andra tidningar och har gett ut ett tiotal samlingsböcker med serier, tillsammans med hustrun. Lärare på lärarlinjen vid Högskolan i Gävle.
Om att fylla 50: "Det börjar kännas som att få ett tungt städ i huvudet."
Det bästa skämtet: "När man tror att skämtet är stulet och så självklart att det funnits sedan tidigare - då är det riktigt bra!"
Inspirationskällor: "Svenska Mad, Kalle Anka och den franska skämttecknaren Claire Bretécher."
Noja: "Jag hatar knöliga och slarvigt vikta papper.
Fyller: 50 år den 24 mars 2010.
Gör: Skämttecknare och lärare.
Bor: Gävle.
Familj: Hustrun Maria och två barn i åldrarna 18 och 20.
Aktuell: Med en utställning av serieteckningar och skisser på Galleri K i Gävle, tillsammans med hustrun.
Karriär i korthet: Lärarutbildning vid Uppsala universitet, serietecknare i studenttidningen Ergo sedan 1985, tecknar i Svenska Dagbladet sedan 1995. Medverkar även i andra tidningar och har gett ut ett tiotal samlingsböcker med serier, tillsammans med hustrun. Lärare på lärarlinjen vid Högskolan i Gävle.
Om att fylla 50: "Det börjar kännas som att få ett tungt städ i huvudet."
Det bästa skämtet: "När man tror att skämtet är stulet och så självklart att det funnits sedan tidigare - då är det riktigt bra!"
Inspirationskällor: "Svenska Mad, Kalle Anka och den franska skämttecknaren Claire Bretécher."
Noja: "Jag hatar knöliga och slarvigt vikta papper.
Så jobbar vi med nyheter