Det är ett par rejäla böcker som Michael Netterstad kommer bärande på in på redaktionen. Det är hans släkts historia, nedskriven och dokumenterad från året Westerlundska stiftelsen bildades, 1906. I dag räknar man med att det finns cirka 6 000 släktingar i det som troligen är Sveriges äldsta borgerliga släktförening.
– Det är ju framför allt adeln som har en sådan här dokumentation i Sverige. Jag tror att vi är unika, säger Michael Netterstad, som själv är orförande i släktföreningen.
Han berättar att syskonen Wilhelm, Oscar och Hedvig tidigt tog initiativ till att bilda en stiftelse för släkten. Redan 1896 var man på gång och arbetade med stiftelsen som formellt bildades 1906. Sedan senaste sekelskiftet är stiftelsen ombildad till en släktförening.
Det är en speciell historia, historien om Gustaf Westerlund som föddes 1801 i Härnösand som oäkta son till en bokbindardotter. Starten på livet kunde förstås varit bättre för Gustaf Westerlund. Men han var trots allt en lyckligt lottad pojke som fick gå i skola, och han var ett omtyckt barn.
– Han var både puckelryggig och hade klumpfot. Men han hade en vacker sångröst och ett mycket behagligt sätt vilket gjorde honom omtyckt, berättar Michael Netterstad.
Borgerskapet i Härnösand fattade alltså tycke för Gustaf Westerlund och beslutade sig för att gå samman och bekosta hans utbildning. Han skickades till Uppsala för att utbildas till präst.
Efter avslutad utbildning återvände han till Härnösand och planerade för sin framtid. Väl hemma träffade han Brita Nyström, som flyttat från Finland till Härnösand för att bo hos sin morfar som var handelsman på orten. Gustaf Westerlund och Brita Nyström blev kära, de ville gifta sig, men det motsatte sig Britas morfar. Gustaf Westerlund var inte det rätta partiet för hans barnbarn.
De unga tu lyssnade dock inte på vad Britas morfar sade utan rymde från Härnösand och tog sin tillflykt till övre Norrland. I Jokkmokk fick Gustaf Westerlund tjänst som kyrkoherde och paret kunde gifta sig. De fick barn, totalt 17 barn föddes mellan 1829 och 1853. Alla överlevde.
I sitt arbete som kyrkoherde gjorde sig Gustaf Westerlund stora avtryck. Han reste mycket i det stora område som var hans domän, och arbetade flitigt för att få bukt med de problem som alkoholen medförde. Hans hem blev också en knutpunkt för resande som sökte sig till de norra delarna av landet, och gästerna blev många.
– En av gästerna var kronprins Karl som några år senare skulle bli kung Karl XV. Fritz von Dardel (Nils von Dardels farfar) var också med och han har skrivit om Gustaf Westerlund och Jokkmokk i sina memoarer. Efter besöket i Jokkmokk beslutade sig kronprinns Karl och Fritz von Dardel för att bekosta utbildningen av en av familjens söner, som blev officer. Och alla som ville kunde via stiftelsen ges möjlighet till någon form av utbildning. Flera blev präster, men de utbildade sig och arbetade även inom flera andra områden, berättar Michael Netterstad. Han poängterar att påfallande många kvinnor fått sökt och fått medel till en utbildning, företrädesvis till lärarinnor.
Familjen var, säkert på grund av Gustaf Westerlunds egen klassresa, medvetna om vikten av utbildning. Det var också därför man bildade Westerlundska stiftelsen. Släktingar kunde söka pengar ur stiftelsens fond för att bekosta en utbildning.
– Man kunde få ett studiebidrag som skulle täcka kost, logi och kurslitteratur. Utan de här pengarna hade de inte kunnat läsa vidare, berättar Michael Netterstad.
I dag är släktföreningen stor, och inga pengar delas längre ut. I stället arrangeras en släktträff vart femte år.
– Vi är en inkluderande förening som låter alla vara med som har en anknytning till släkten. Jag är aktiv i föreningen sedan ett par år och tycker att det är roligt att läsa böckerna om alla personer från vår anfader och framåt. Den dokumentation som gjordes en gång i tiden är fantastisk att läsa. Det är verkligen ett historiskt dokument. Och de som arbetat med att skriva ner allt har verkligen gjort ett fantastiskt arbete, säger Michael Netterstad.