Fast i musiken sedan unga år

Clas-Göran Skoglunds intresse för musik väcktes av att han började lyssna på sin brors gamla jazzskivor. Efter det tog intresset även för rocken vid. Under hela sitt liv har han älskat musik och han har även kunnat leva av musiken. Nu fyller musikern och musikläraren 65 år.

Claes-Göran Skoglund

Claes-Göran Skoglund

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2011-06-14 07:53

Clas-Göran Skoglund är hallänning och det hörs. Detta är något vi andra skall vara tacksamma för, för halländska är en mycket underhållande variant på modersmålet, med sin totala avsaknad av r-ljud.
– Det har hänt att jag gått in i en affär och precis hunnit hejda mig innan jag frågat efter ”guäka på buäk”, berättar han och påpekar, som den pedagog han är, hur man fonetiskt begripligt återger hur ”gurka på burk” uttalas i hemstaden Halmstad.

Han är alltså född och uppvuxen i Halmstad, där han tidigt började spela piano och mycket tidigt hittade sin tio år äldre brors skivsamling, 78-varvsskivor det mesta, och upptäckte jazzmusiken.
– Sedan, när jag var elva, tolv, då började jag intressera mig för rockmusiken och lärde mig, fonetiskt, Elvis och Tommy Steeles låtar och kompade på en gitarr som jag fick av pappa. Det resulterade i att jag inte så sällan fick sjunga på Folkets park, när det var familjearrangemang där. Jag brukade få fem kronor per framträdande. Det var mycket pengar då, när veckopengen låg på femtio öre eller en krona, berättar han.

Under skolåren var han sedan med i olika orkestrar, som pianist, och spelade till dans på restauranger och på skoldanser.
– Jag fick väldigt ofta spela med folk som var äldre och duktigare än jag. Och det lär man sig mycket på, påpekar Claes-Göran Skoglund och berättar hur han som 16-åring fick sommarjobb som pianist i en italiensk orkester på Stadshotellet i Växjö och spelade varje kväll där.

Efter studentexamen på läroverket i Halmstad följde värnplikt på stadens regemente, där Sveriges mest kände soldat, 91:an Karlsson sägs ha exercerat beväring, i snart 80 år.
Därefter bar det i väg till Lund, det naturliga valet för en hallänning, för vidare studier och han läste statskunskap och humaniora, bland annat musikvetenskap, där. Och spelade i olika orkestrar.
– Jag fick ett jätteroligt jobb, som musiker på kryssningar på m/s Gripsholm. Där gick nästan en hel termin, men det var det värt!

Tanken var att han skulle läsa mer än ett betyg i musikvetenskap, men det kunde man inte i Lund då. Så han åkte till Uppsala.
– Och på den vägen är det, som man brukar säga. Redan efter första seminariet på musikvetenskapen frågade jag om någon visste någon orkester som behövde en pianist. Då sade kurskamrater som var medlemmar i Phontrattarne att deras pianist just skulle sluta. Och där träffade jag folk som jag fortfarande umgås med.

Det gick som det ofta går, han träffade sin flickvän här, nu hans hustru, spelkamrater, umgänge helt enkelt, fick familj och blev kvar.
– Skall vi prata om yrkeslivet nu? Det går fort, säger han och berättar att han sedan sent 70-tal har arbetat som musiklärare på Wiks folkhögskola, och var också med om att starta musiklinjen där i mitten av 80-talet.
– Jag skall jobba kvar där, i liten skala, för det är så angenämt och lustfyllt!

Mycket har förstås kretsat kring musiken. Han var 1970–1971 med i Nya Gals and Pals – som sångare, förtydligar han – och var bland mycket annat med på en folkparksturné med Tommy Körberg, gjorde många ”bakgrundsgrejer” på skivor och i tv. Han var med i OD, på deras USA-turné 1974, men fick så småningom svårt att få tiden att räcka till.
– Sedan 20 år är jag med i Kustbandet, denna legendariska orkester. Vi spelar som det lät i Harlem på 1930-talet, det tror jag är en bra beskrivning. En radiokille säger att vi spelar ”hypermodern musik från 1930-talet”, säger han förtjust. Med dem har han, förutom i Europa, turnerat i USA, Argentina, Brasilien, Malaysia och Indonesien.
– Jag räknade ut en gång att jag genom musiken fått resa till och i 27 länder, utan att betala ett öre, sammanfattar han sitt internationella turnéliv.

Men det finns inhemska turnéer också. Han är med i Peter Lind Cabaret Band och har medverkat i tre kabaréer, om Louis Armstrong bland annat, och gjort 150 föreställningar runt om i landet.
Povel Ramel uppmanade oss att hålla musiken i gång. Det gör Claes-Göran Skoglund men musiken håller också honom i gång.

Fakta

Namn: Claes-Göran Skoglund
Aktuell: Fyller 65 år den 16 juli.
Familj: Hustrun Tina Hemmingsson, sonen Mikael.
Yrke: Musiklärare, musiker.
Intressen: Förutom musiken, att läsa. ”Jag har alltid haft någon sorts bildningsnoja.”
Läser: Mycket, historia, särskilt 1900-talshistoria, biografier, just nu Yvonne Hirdmans Den röda grevinnan och en bok om Weimarrepubliken.
Okänd talang: ”Bra på att fickparkera. Men skriv inte det!”
Tycker illa om: Nedmonteringen av gemensamheter i Sverige, som Posten och SJ.
Tycker om: Hjalmar Söderberg.
Motto: ”Man lär så länge man har elever”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!