När Maria Wannmyr-Olsson från Östervåla på fredag fyller 60 år är det med mycket stolthet i bröstet. Inte minst över maken Ove, barnen Fredrik, Andreas och Ellinor och de två barnbarnen Greta och Douglas.
– Jag tycker det är viktigt att vara stolt över sina barn, i både med- och motgång. Det är något jag alltid uppmanar andra föräldrar att vara också, säger Maria vars liv präglats mycket av just barn.
Sammanlagt 40 år inom skol- och barnverksamheten har hon bakom sig, varav 32 i Heby kommun. Och själv blir hon nästan rörd när hon pratar om sitt förhållande till jobbet.
– Jag har nog aldrig riktigt kunnat tänka mig att jobba med något annat än barn. Jag älskar verkligen mitt arbete och jag är tacksam över den kärlek jag får tillbaka från barnen, säger hon.
Yrkesvalet avgjordes nog redan det året hon fyllde tio år, då mamman tragiskt gick bort. Efter det blev livet aldrig riktigt sig likt igen för Maria som växte upp i ett tryggt Västeråshem som fram till dess präglats av sång och musik och med en djur- och naturälskande pappa som entusiastiskt drog med sig familjen på utflykter.
– Mammas död blev väldigt traumatisk, det var som om jag rycktes upp med rötterna och jag gick in i en sorts ensamhet. När jag så småningom började hämta mig bestämde jag mig för att jag själv i framtiden ville vara en glädjespridare för andra barn, förklarar hon.
Efter några år blev livet ljusare, mycket tack vare att pappan gifte om sig med en kärleksfull och förstående kvinna som hette Ingrid.
– Hon klarade av att axla den svåra rollen och blev snart ”mamma Ingrid” för mig och mina två syskon. Genom åren har hon varit ett stort stöd för oss alla, berättar Maria.
Ett par år efter grundskolan utbildade hon sig till barnskötare och fritidspedagog. Under den tiden föddes också sonen Fredrik. Karriären i Heby kommun började i Huddunge skola 1980. Dessförinnan hade hon träffat Östervålabon Ove och fått son nummer två, Andreas. Men det var ett av hennes förskolebarn som såg till att det blev giftemål.
– En av flickorna, som var prästdotter, bekymrade sig över att jag inte var gift och när hon till slut berättade att hennes pappa gärna ville vara bröllopsförrättare gick det inte att hålla emot längre, säger hon med ett skratt.
Bröllop blev det i den gamla kyrkoruinen i Huddunge sommaren 1981. Med alla förskolebarnen inbjudna.
– Eleverna ville vara med, så det fick bli så. Det är ett härligt minne, säger Maria som sex år senare också fick dottern Ellinor.
Efter åren i Huddunge fick hon en tjänst i Östervåla skola där hon varit kvar under alla år med avbrott för en fyraårig sejour vid Harbo skola. Som fritidspedagog har hon genom åren blivit ett välkänt ansikte för de flesta Östervålabor.
– Ibland kan en förälder som själv gick på skolan på 80-talet, förvånat utbrista: ”Är du kvar än?”. Och ofta kommer det in tidigare elever och ”hänger”, det är härligt, säger hon.
När den blivande 60-åringen ska beskriva sig själv är det ord som intensiv och glad som först poppar upp. Engagemang är ett annat ord som passar väl in på henne. Bland annat är hon engagerad i skolans trygghetsteam och hon är ordförande i föreningen Majblomman.
– Där finns en speciell historia bakom. Från Majblomman fick jag och min lillasyster pengar till begravningskläder när vår mamma dog, berättar hon.
När hon vill lyxa till det ordentligt åker hon på utlandssemester – helst tillsammans med dottern Ellinor som hon besökt både London och Paris tillsammans med.
60-årsdagen firas på lördag tillsammans med familj och vänner i en för henne själv riktigt kär miljö.
– Jag har bjudit in till ”afternoon tea” i mina arbetslokaler i skolan.