Från sitt köksfönster, som vetter mot Ekoln, har Noe Eriksson en av Uppsalas mest anslående utsikter. Men han har bara några månader kvar att njuta av den, för i vår går flyttlasset söderut. Han har köpt hus i Yngsjö i Skåne, en ort som än i dag förknippas med Yngsjömordet – men som har vackra strandbad.
– Jag kommer i alla fall att slippa dra vass i framtiden, säger Nils-Olof Eriksson, som dock inte kommer att bryta banden helt med Uppsala, han har köpt en lägenhet i Svartbäcken, inte långt från sitt barndomshem.
Noe Eriksson växte upp i Svartbäcken. Idrotten – och speciellt då bandy – kom tidigt in i hans liv. Hans pappa var ledare för Sirius, och hela kvarteret var engagerat i Sirius öden och äventyr.
– Vi spelade bandy vid en isbana som låg där Fyrishov ligger i dag. Ibland var det isracing också, och Varg-Olle var med.
Noe Eriksson var tidigt intresserad av att teckna och måla. Han var fem årnär han deltog i sin första teckningstävling som arrangerades av Hemmets Veckotidning. Som 13-åring började han göra menyer till en släkting som hade restaurang i Göteborg.
– Jag jobbade som springschas i Saluhallen och fick texta ostskyltar, säger Noe Eriksson, som sedan började på Tekniska skolans reklamlinje. Han blev därefter dekorationslärling på Söderbergs textilfabrik och jobbade där i tre år.
– Jag ansvarade för skyltar och annonser, vilket gjorde att jag hade tät kontakt med UNT under 1960-talet.
Efter lumpen i Skövde började han på flotta Strandbergs vid Stora Torget i Uppsala, där han arbetade som dekoratör i sju år
– Jag fick göra ”begravningsfönstret” hos Strandbergs när gamle kungen Gustaf VI Adolf dog.
Noe Eriksson jobbade sedan åt Bjerkings, och startade därefter reklambyrån Eriksson & Eriksson i Uppsala. Han har sparat vartenda original han gjort, och vi tittar på en affisch i rosa och svart med då okända Rolling Stones, på bokomslag, trycksaker, företagsloggor för bland annat Sirius, Bandykul, Bocity, Thuns, restauranger och krogar.
– Mest hedrad blev jag när den personliga logga med G-klav som jag gjorde till vibrafonisten Lars Erstrand inte bara återgavs i hans dödsannons utan också ingraverades i hans gravsten.
Under åren har Noe Eriksson även arbetat som lärare vid GUC i Uppsala, men kravet på formell lärarbehörighet satte stopp för det. Han håller då och då föredrag, och föreläser vid Företagslotsen om budskap, budget och deadline.
– Ibland talar jag om något jag kallar kundskap. Det innebär att de kunder jag jobbar med ska tro att det är de själva som kommer med idéerna, säger Noe Eriksson.
En gång i månaden träffar han unga företagare på Konditori Fågelsången i Uppsala för att berätta om hur man ska jobba med marknadsföring och grafisk form.
– Grafisk formgivare var tidigare ett mer konstnärligt yrke. I dag görs ofta en logotype i datorn. Själv har jag börjat för hand och tänker fortsätta så, säger han bestämt. Hans företag Märkesverkstad kommer att leva vidare i en ”ateljé” i lägenheten i Svartbäcken. Noe Eriksson har redan börjat jobba in sig i sitt nya landskap och jobbar med en logga åt Göinge handbollsklubb.
Att hitta på en trevlig födelsedagspresent åt Noe Eriksson är inte det lättaste. För några år sedan fick han nämligen den bästa och mest svåröverträffade gåva han fått i sitt liv: två timmars gemenskap med vargen Loke i Kolmårdens djurpark.
– Det glömmer jag aldrig. Det var en fantastisk upplevelse som engagerade mig i vargdebatten. Jag litade mer på Loke än vad jag skulle ha gjort på en pudel.