Engagemanget har drivit henne

När Maj Håkansson fick plats i landstinget i början av 1970-talet blev hennes första åtgärd att ändra de snåla besökstiderna på Akademiska. 37 år senare vill hon att vuxna barn ska ha rätt att vårda sjuka föräldrar.
Vi möts i entrén till Ekebyhus, där hon bor sedan fem år och "trivs alldeles utmärkt". Stolt guidar hon runt i vackra inbjudande sällskapslokaler, bibliotek och matsalar.

I Maj Håkanssons hall hänger en EWK-karikatyr av henne själv, försedd med de överdimensionerade glasögon som var moderna på 70-talet. Hon är konstintresserad, och säger att hon gläds åt sina fem tavlor av Gunnar Eriksson, Astrid Lindgrens storebror, och författare till Svitjodböckerna som illustrerades av just Ewert Karlsson.
- Gunnar Eriksson hade skrivrum i flygeln på Östuna. Min man fungerade som lektör. Vi var på Näs varje sommar i tio års tid, och där träffade vi ju Astrid. Hon var lika okonstlad som man föreställt sig. Det där en svunnen tid nu, men å, vad jag saknar den ibland.

Maj Håkansson växte upp i Stockholm, i ett socialdemokratiskt hem. Men tiden som kontorsflicka vid Svenska typografförbundet fick henne att tappa tron på "Rörelsen", talet om solidaritet innefattade inte dem som stod lägst på skalan, tyckte hon. Hennes mamma var en driftig kvinna som drev restaurangerna Röda Rummet och Strindbergssalen, där Maj Håkansson skalade potatis och fileade sill.
- Jag var också rätt handlingskraftig, även som barn. En gång kallade läraren mamma till skolan för att klaga över att jag var obstinat. I backspegeln inser jag ju att den egenskapen är något jag levt på hela livet.

Av alla engagemang är hon särskilt stolt över att vara den första kvinna som varit ordförande i Uppsala läns landsting. Hon har även 25 års erfarenhet av nämndemannaskap, vilket givit henne ovärderliga kunskaper om människor som lever på samhällets skuggsida. Fast hon avgick från hovrätten före mandatperiodens slut, trött på ekomålen som varade i veckor och ofta hade internationella förgreningar.
- Mitt liv har varit rikt, och jag har fått vara med och styra och ställa. Att vara till nytta har alltid varit viktigt för mig. Eftersom jag varit politiskt aktiv har det känts naturligt. Men kvinnor i min generation fick verkligen kämpa för att ta plats.

Det blev centerpartiet hon valde, då på 1950-talet, under en del påverkan av framlidne maken Håkan, aktiv centerpartist och anställd vid Jordbrukskassans förbund. Hennes ögon lyser av värme när hon berättar om hans starka tilltro till henne:
- Jag trodde inte att jag skulle klara uppdraget att sitta i direktionen för Samariterhemmet och Akademiska. Han såg det som självklart. Jag blev sedan kvar i 13 år.
Att träffa vänner - och föralldel också "fiender" - från tiden i politiken är något hon uppskattar. Maj Håkansson berättar med värme om personer som Bror R Eriksson och Roland Agius. I huset bor dessutom en mångårig bekant, Håkan Rydén, före detta chefredaktör på tidningen Land.
- Det är så kul att träffa gamla kompisar!

Tillsammans startade makarna Håkansson 1968 centerpartistiska tidningen Östra Sverige, som i dag heter Upplands Nyheter. Tidningen kom till i parets lillstuga i Östuna. Maj Håkansson säger att hon inte kan tänka sig något mer decentraliserat.
- Vi gjorde allt tillsammans - skrev artiklar, jagade annonser och prenumeranter.

I dagarna har hon fattat pennan igen, men den här gången för en personlig text. Maj Håkansson har börjat skriva på en bok om sitt liv, som hon tänker tillägnar sitt äldsta barnbarn, sondottern Linda. Med glimten i ögat säger hon:
- Jag har tänkt vara fullkomligt ärlig om allt.

Engagemanget har drivit henne

Ett engagemang för sin samtid har drivit Maj Håkansson, nu 80 år.