Agneta Bohlin skulle inte bli som hennes fysiklärare på gymnasiet, ”Falken”. Agneta lärde sig alltid hans läxor ordentligt, men så fort hon såg ögonen på honom var allt som bortblåst. Agneta skulle i stället bli en lärare som uppmuntrar elever att lära sig saker. Som pappa. Varje sommar bodde hennes familj i en sommarstuga vid en sjö utanför Borås, och där lärde pappa henne och hennes lillebror massor. De fick hjälpa till att bära stenar, vattna och slänga ut gödning i den stora trädgården.
– Hela tiden så fick vi barn vara med. Det är så man får barn att upptäcka saker och bli intresserade.
Agneta har fått sitt trädgårdsintresse av pappa. I hennes trädgård finns flera ”rum” som hon kallar det där hon har inrett med saker från sina föräldrar. Många saker påminner henne om pappa, som gick bort för några år sedan.
– Min pappa var den jag fick påfyllning av energi från. Han var den där skojfriska västgöten som drog historier som kunde fängsla en hel församling. Han var en föreningsmänniska som alltid hittade på saker. Ett sånt där energiknippe. När man var ledsen eller bedrövad åkte eller ringde jag till pappa och så peppade han mig.
Agneta växte upp i Borås, och flyttade till Uppsala för att studera till lärare. Hon fick jobb på Sunnerstaskolan direkt efter utbildningen. Där har hon jobbat i 20 år, och sedan jobbade hon på Bergaskolan. Agneta har under sina 40 år som lärare hittat på många olika inspirerande övningar för att få sina elever att lära sig saker.
– Tidningen har varit ett ledande moment i undervisningen. Den är alltid aktuellare än läroboken. Jag har till exempel klippt ur rubriker som eleverna ska skriva passande artiklar till. Sedan har jag klippt ur udda notiser som man kan dramatisera.
På Bergaskolan var hon ansvarig för skoltidningen som gjordes när skolan hade ämnet elevens val. En annan viktig del i hennes undervisning är teater. Barnen har till exempel fått klä ut sig till kända personer som de sedan ska berätta om. Det var allt från Selma Lagerlöf till Nacka Skoglund. Hon har också anordnat musikaler, till exempel en om Gustav Vasa.
– Jag har alltid haft muntlig framställning i skolan. Det finns inget som är så jobbigt som att prata inför andra när man inte gjort det förut. Men är man utklädd till en annan person är det inte lika läskigt. Även de blygaste vågar.
Agneta är pensionär sedan fem år tillbaka, men trots det – eller kanske just därför – har hon mycket på gång. Hon är medlem i fem olika grupper som ses regelbundet och hittar på saker tillsammans. En grupp ses och går på bio, en spelar kort och en gör natur och kulturupplevelser.
Hon är dessutom teaterombud, vilket betyder att hon tipsar folk om föreställningar och ordnar med biljetter. Men Agneta har också ett stort sportintresse.
– Jag är sportfantast. Jag lyssnar på varenda sportnyhet på radio och teve. Även om jag inte gillar all sport så är jag uppdaterad på allt från hästhoppning till speedway. Jag gillar folk som har mål och når sina drömmar. Mitt favoritlag är Elfsborg. Jag och min bror följer dem i vått och torrt.
Agneta har dukat fram jordgubbar från trädgården och satt på en liten fontän som porlar. Hennes ögon glittrar av energi när hon pratar. Hon berättar om hur mycket hon älskar Borås och att vi måste gå och plocka smultron i trädgården. Det finns både vita och röda. Hon visar ett album där hon dokumenterar sina resor och ett där hon skriver ner vad hon gjort när hennes barnbarn varit på besök.
– Jag vill att de ska kunna läsa detta när de bli äldre.
Barnbarnen får vara med när Agneta pysslar med olika saker. När hon lagar mat får de skala potatis och duka, och när hon tvättar får de lägga i tvätten och sätta på maskinen. Men de leker mest, vilket de ska göra tillsammans på Kolmården när hon fyller år.
– Jag älskar att leka och har barnasinnet kvar. Barnbarnen är mina nya elever, säger hon med glimten i ögat.