UNT träffar Gerd Vading på Källörsskolan i Östhammar under en paus från penslar, papper och färger. Här anordnar hon Akvarellakademin, där akvarellister målar tillsammans under lekfulla former en vecka varje sommar.
– I år har vi bland annat haft en övning där vi porträtterar varandra med tesked, berättar Gerd Vading.
Hon har alltid målat och tecknat men det är först efter att hon gick i pension som hon har haft möjlighet att fördjupa sig i hantverket. I hennes stämningsladdade akvareller kan betraktaren ibland ana motivet – en människa, ett landskap, ett hus – men de är aldrig några fotografiska avbildningar.
– Jag målar aldrig av något – bilderna kommer inifrån, säger hon.
Men det är långt ifrån alltid som den kreativa processen går av sig själv.
– Det händer att man håller på i timme efter timme utan att det fungerar. Då plötsligt, när man är dödstrött, kan det bli något som man är nöjd med.
Det stora intresset vid sidan av måleriet är poesi. Gerd Vading deltar i skrivargrupper på nätet och har gett ut böcker. Hon har alltid älskat att läsa, men liksom penseln har tangentbordet tilllåtits ta plats först sent i livet.
För att få inspiration till sina dikter händer det att hon letar bland nyhetsrubriker i tidningen.
– Jag har till exempel skrivit en dikt om slutförvaret av kärnavfall, berättar hon.
Gerd Vading är, som hon uttrycker det, ”född in i Socialdemokraterna” och i uppväxtstaden Södertälje var hon med och startade en SSU-förening. Liksom måleriet och poesin fick dock politiken stå åt sidan under de år hon gjorde karriär.
När hon gick i pension tyckte hon att det var dags att engagera sig i kommunpolitiken i Östhammar och hamnade, kanske inte så förvånande, i kulturnämnden. Där blev hon snart ordförande, en post hon hade i sex år.
– Jag var van vid företag, där det är snabba beslut som gäller. I politiken ska frågor beredas och de ska upp i nämnd – det är en långsam process. Men när jag hade vant mig var det en överraskande positiv erfarenhet, säger hon.
Något hon däremot aldrig riktigt vande sig vid var de tuffa beslut man ibland måste fatta som politiker.
– Jag har varit med om att dra ner föreningsbidrag och lägga ner bibliotek – det var hemskt!
Nu har hon lämnat politikerrollen men är fortfarande engagerad i det lokala samhälls- och kulturlivet. Bland annat har hon varit med och startat Östhammars ordfestival, som firar tioårsjubileum i oktober, och föreningen Östhammars stadsråd, en utvecklingsgrupp för staden som fungerar som remissorgan till kommunen.
Till Östhammar kom hon för mer än 40 år sedan. Hon bodde med sin dåvarande man och två små barn i Södertälje och var fortfarande hemmafru men ville komma ut på arbetsmarknaden.
Det som då hette Skyddad verkstad i Östhammar sökte en kurator och Gerd Vading fick jobbet. Verksamheten förstatligades 1980 och fick namnet Samhall. Där blev hon så småningom affärsområdeschef. Under den perioden tog jobbet det mesta av hennes tid och energi.
– Jag hade inget socialt liv när jag kom hem på kvällarna, minns hon.
Därför blev det en omvälvande upplevelse när hon gick i pension 1999.
– Det var jobbigt i början, jag hade svårt att anpassa mig. Därför har jag ett tips till alla som snart ska gå i pension: trappa ner!