"Det är klart man känner sig tidspressad"

Den första som dyker upp är Calle Håkansson, 36-årig gymnasielärare och pappa till Clara 4 år och Ebba 2 år, är den första föräldern som dyker upp på familjefikat strax efter tre på eftermiddagen. Han slår sig ned vid matbordet med kaffe och kaka och sina två döttrar på varsin sida, också de försedda med fikabröd.
- Det är väl så för de flesta föräldrar, man önskar att dygnet hade fler timmar. I bästa fall får man en stund över för sig själv när mörkret lagt sig, säger Calle Håkansson.
Vore det en vanlig dagishämtning är det tveksamt om han och de andra föräldrarna haft tid att reflektera över sina liv. Så här dags på dagen brukar de flesta ha bråttom hem för att fixa middag, läsa saga, bada barnen, koka välling och nattning.
- Jag och min fru fick barn tätt och har delat på föräldraledigheten. Det är inte förrän nu i höst som vi börjat jobba båda två på riktigt. Det är nu man ska få ihop livet, förklarar Calle Håkansson.

Han säger att han självklart skulle vilja ha mer tid för barnen.
- Vem önskar inte det? Det är klart att man känner sig tidspressad. Men jag har ändå rätt flexibla arbetstider och kan jobba igen på kvällarna när barnen sover.
Han tror att dagens föräldrar stressas över alla måsten och känner en ängslan över att allt ska vara så perfekt.
- Det finns en press på att barnen ska ha så mycket, både prylar och en massa fritidsaktiviteter redan innan de börjar skolan, annars är man en dålig förälder. Man märker också att många har en massa idéer om hur allt ska vara, allt från att välja "rätt dagis" till rätt sorts märkeskläder.
Calle Håkansson berättar att han och hans fru medvetet valt bort en massa hobbies åt döttrarna. Han har svårt att förstå att de skulle behöva gå på barndans, musiklek, barngympa, simning och målarverkstad i så unga år.
- De stunder jag har med mina flickor vill jag vara hemma och umgås, de får ändå göra så många roliga saker på dagis.
Under vår pratstund har det kommit fler föräldrar, hittills bara pappor, och ljudnivån har höjts ett par snäpp. Barnen har övergett matbordet och slunkit in i lekrummet.

Wang Yi, pappa till Cecilia, 5 år, forskar i datorteknik vid universitetet och berättar att han har rätt så flexibla arbetstider. Han skulle ändå vilja ha mer tid med barnen.
- Jag reser en hel del i jobbet. Förra veckan var jag i Österrike och i morgon åker jag till Norge. Barnen klagar förstås, säger han men förklarar samtidigt att det inte går att avstå från resorna.
John Overend, med barn i åldrarna 1,5 - 6,5 år, säger att han jobbar över för att han måste, är det ett jobb som ska vara färdigt går det inte att strunta i det. När barnen lagt sig slår han på datorn och jobbar ett par timmar åt sin arbetsgivare Telia.
- 24 timmar till på ett dygn vore inte fel. Hur jag tackar tidsbristen? Man har många bollar i luften och så får man prioritera bort sånt som trädgårdsarbete och träning.
Han ska gå ned till 80 procent för att hinna med familjen, annars blir barnen lidande. Små barn kräver mer tid, säger han.
- Det här med att leva enklare är en trevlig tanke men det är inte så lätt som att bara knäppa med fingrarna och ändra livsstil.
Magdalena Slyk är en av två mammor som till slut dyker upp på familjefikat. Föreståndaren Madelene Tennare säger att så brukar det vara, när det vankas bullar och kakor kryllar det av pappor, skrattar hon.

Magdalena Slyk, mamma till Antoni, 4 år och ett till barn på väg, är lärare i polska vid universitetet. Hon tycker att man borde vara medveten om tidspressen som väntar när man får barn. Själv tycker hon att hon har en hyfsad balans i tillvaron.
- Ibland känner jag att tiden inte räcker till, om det är mycket på jobbet och Antoni blir sjuk kan jag blir stressad.
Hon är tveksam till att de som jobbar mycket upplever en större tidspress och att de konsumerar mer.
- Jag tror inte alltid att arbetstidens längd är ett resultat av att man vill tjäna mer pengar för att köpa fler saker. Många begraver sig i jobbet för att de inte klarar av vardagsslitet.

"Det är klart man känner sig tidspressad"

Krav och förväntningar på jobbet och hemma. Dåligt samvete för barnen, att aldrig hinna med och tvingas skjuta upp. Är det så här det är att vara förälder?UNT åkte till Gåsens förskola i Sunnersta för att prata med föräldrar om tiden som aldrig räcker till.