Att intervjua tvillingbröderna Tommy och Niklas Engström bekräftar en del föreställningar om hur just tvillingar förväntas vara.
Olikheter i frisyr- och klädsmak gör dem visserligen inte förvillande lika till det yttre. Men under ytan delar de många intressen och är vana vid att prata med, om och för varandra. Ett svar på en fråga eller en tråd i en diskussion börjar hos en av dem, men fortsätter inte sällan genom en nästan omärklig övergång till tvillingmunnen.
Själva pekar de på både likheter och olikheter eller tecken på såväl balans som obalans mellan tvillingsjälarna.
– När vi var yngre hade vi ett eget språk, säger Niklas.
– Och ofta behöver vi inte säga något, vi förstår varandra ändå, fyller Tommy i.
Med skämtsamt allvar är de också rätt överens om oenigheterna. Som att Niklas tycker att Tommy borde snygga till sin frisyr, att de har rätt olika klädstil och att humöret kan skilja dem åt.
– Jag försöker tänka efter innan jag gormar, säger Tommy och antyder därmed att brorsan är den mer temperamentsfulle av dem och med kortare väg till att använda kraftuttryck.
Bröderna strävar heller inte efter att vara så lika som möjligt, snarare att försöka gå egna vägar och skaffa egna vänner. Niklas dominerande intresse är countrymusik.
Tommy brinner för att vara ute med kameran. Gärna i skog och mark, eller så slår han följe med brodern till något musikevenemang, som till exempel countryfestivalen i Furuvik.
En som lyssnar och en som plåtar, skulle man kunna tro. Fast egentligen är musikintresse en stor och gemensam nämnare.
– Det var vår klasslärare Britta Furenborn som fångade in oss till musiken, säger Niklas.
Deras tidigare fröken är välkänd i spelmanskretsar i Tierp och hon lockade killarna till att börja spela fiol. I dag är de båda kanske inte så ihärdiga spelmän, men Niklas beskriver sig i alla fall som en trogen gäst vid Tobotorsdagarna på Eric Sahlströminstitutet.
– Musik har man alltid gillat. Men själv spelar jag på gehör, för jag är halvt notblind, säger han.
Strax följer så en intensiv diskussion om folkmusik och skillnader i spelmansstilar beroende på varifrån de kommer, innan bröderna byter spår till ännu ett musikaliskt område. De börjar tala varmt om jazzens spelmanskonst och som de menar genom improvisationen har stort släktskap med folkmusik.
– Det blir något helt annat och det blir vackert, säger Niklas om improvisationskonsten.
Jazzen står också i centrum för en av deras resdrömmar:
– Tänk att få åka till New Orleans.
Än en gång under samtalet är det tydligt att det en av dem säger, är en levande tanke hos dem båda två.
Om musik står för förströelse och avkoppling, så finns även plats för samhällsengagemang i tvillingarnas tillvaro. Valnederlaget 2006 fick Tommy att gå in som medlem i socialdemokraterna, eftersom han ogillade den nya regeringen Reinfeldts idéer och planer. Men det är inte hans enda drivkraft.
– Jag vill förbättra partiets arbete för personer med funktionsnedsättning, säger han.
Tommys politiska intresse har smittat av sig på brodern och det märks snart i ännu en livlig diskussion. Denna gång kring sådant de upplever som orättvisor – exempelvis villkor för lön och ersättning på arbetsmarknaden – och sådant de ser som brister i den nuvarande regeringspolitiken, särskilt på arbetsmarknadsområdet.
– Det måste vara rättvisa, sammanfattar Niklas sedan han och brodern gjort ett missnöjessvep över det mesta från bonusar och höga styrelsearvoden till vad den färska SAS-uppgörelsen kan innebära för framtida löneutveckling.