Amandus dansar fem kvällar i veckan. Han dansar hiphop, dancehall och reggaeton på Uppsala Danscenter och Edge Dance Studios. Dessutom sjunger han hos Sångakademi Bianca, där han går artistutbildning, så de flesta kvällar kommer han hem till Vänge först vid 22–23-tiden.
– Jag är en energisk, passionerad människa. Oavsett vad jag gör så är det ”all in” som gäller, säger Amandus som kommer till intervjun direkt från jobbet på Pizza Hut i Gränby. Men så har det inte alltid varit. När han var yngre hade han motsatta karaktärsegenskaper.
– Fram till slutet av femman var jag oengagerad och tyckte det mesta var tråkigt. Men så en dag tänkte jag plötsligt: ”Shit, vill jag verkligen vara så här när jag kommer ut i det större livet”?
I dag ser han snarast denna självrannsakande vändpunkt som ett exempel på hur mycket vi människor stoppas av oss själva. Amandus är född i Oskarshamn, och har en brasiliansk mamma och en norsk pappa. När föräldrarna skilde sig flyttade han med mamma till Sunnersta. Där växte han upp i en stor, musikintresserad familj. Hemmet är kristet, och det har han burit med sig.
– Mina vänner kallar mig rebellkristen, skrattar Amandus som inte bryr sig ifall folk svär, dricker, röker eller älskar nån av samma kön.
– Den Gud jag tror på älskar alla helt villkorslöst. För mig finns det ingen mall för hur man ska leva som kristen. Livet ska grundas på tro, hopp och kärlek – och störst av allt är kärleken.
I grundskolan kände han sig utstött och mobbad.
– Det händer än i dag att jag grunnar på varför. Utanförskapet sitter fortfarande kvar, i form av ett bekräftelsebehov.
Han är engagerad i antimobbningsorganisationen Friends, där han ingår i barn- och ungdomsrådet.
– Friends får hjälp av oss som erfarit mobbning för inte så länge sedan. Jag är aktiv för att jag vill hjälpa dem som går igenom samma sak. Att mobba är en djurisk, köttslig instinkt!
Som nioåring började han spela trummor, och fortsatte sedan med piano och gitarr.
– Och jag började sjunga. Det var verkligen kul, och kändes som min grej. I dag dominerar sång och dans mitt liv.
För en månad sedan tävlingsdansade han för första gången, i klassen nybörjare vuxna, och vann guld.
– Jag hade inte vågat tro att mina drömmar skulle bli verklighet så snabbt.
Sporrad av framgången deltog han i ytterligare en danstävling på riksnivå ett par veckor senare, också den arrangerad av Sveriges dansorganisation (SDO) – och det blev guld igen.
– Ja, det är värsta flödet nu, säger han belåtet, och såklart ska han fortsätta, och delta i alla tävlingar som dyker upp framöver. Sångmässigt väntar ett deltagande i tävlingen Musik Direkt, där han ska medverka med eget material.
– Jag skriver och producerar eget, men har inte velat släppa något officiellt ännu, säger Amandus vars musik ligger ute på Soundcloud.
Nyligen har han även börjat arbeta med hiphopkollektivet Musikfabriken Hit’Em Up.
– Där finns mycket potential och talang, säger han entusiastiskt.
Han hoppade över sjuan i skolan och gick samhällsprogrammet, inriktning beteendevetenskap på Katedralskolan. Där fick han bland mycket annat lära sig att han var en kinestetisk människa.
– Det innebär att jag lär mig bättre genom känsla och fingrar, än genom böcker. Att få veta det var revolutionerande, och en stor trygghet. Det gjorde det lättare för mig att kämpa på med studierna när jag visste vad som höll mig tillbaks.