Om man anser sig lida av ”allvarlig skrivklåda” så är det bra att ha tillgång till en bra förläggare. Dagens jubilar blev sin egen förläggare och skriver om allt från arbetsrätt till pelargoner.
Lars Åhnberg är född och uppvuxen i den lilla staden Torshälla.
– Den fick stadsprivilegier 1317, men är nu en del av Eskilstuna.
Han växte upp i skuggan av Nyby bruk, där hans far var smed och där han själv efter studenten arbetade en tid med att klippa diskbänksplåt.
– Både mamma och pappa hade bra läshuvud men hade själva aldrig möjlighet att studera. Så därför överförde de sina ambitioner till barnen. Det blev ibland en ganska tung ryggsäck att bära, berättar Lars Åhnberg.
Efter studenten i Eskilstuna 1965 arbetade han ett halvår på Nyby bruk.
– Sedan fick jag lärarvikariat på högstadiet i Torshälla. Det underlättade nog att mamma satt i skolstyrelsen för socialdemokraterna, säger han.
– Det tog ett par år innan jag kom till Uppsala. Innan dess hann jag med att bland annat resa till Japan, lägger han till.
1968 började han läsa statistik, företagsekonomi och sociologi här på universitetet.
– Jag skrev en trebetygsuppsats om informativ nyhetsförmedling. Och så läste jag ADB – då det bara fanns en dator i Uppsala, minns Lars Åhnberg.
Han blev färdig med sina studier 1973, en tid då det var väldigt svårt att få arbete. Till slut fick han dock ett som informatör vid Statsanställdas förbund, SF, numera Seko. Där fick han sätta sig in i den nya lagstiftningen inom arbetsrätten och skriva en handbok för den fackliga utbildningen inom området.
– Till slut blev det jag som kunde de här frågorna bäst i förbundet. Så jag blev förbundsjurist utan att vara jurist.
Samtidigt fortsatte han att skriva informationsskrifter om medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen. De gick bra och andra fackförbund ville också köpa dem.
– Jag kände att jag kunde utveckla det här vidare, göra nyhetsbrev om nya lagar och rättsfall. Men jag fick inget gehör för det. Så då bestämde jag mig för att starta eget.
Han är noga med att påpeka att det inte låg någon schism bakom och han fick fortsatta uppdrag från SF.
– Men visst var det lite som att hoppa och blunda, tillstår han.
Det har emellertid gått bra, vilket Lars Åhnberg exemplifierar genom att ta fram ett exemplar av Arbetsrätt 2010, som har gått ut i 40 000 ex per år. Även inom arbetsgivarorganisationer och juristutbildningen förekommer boken.
– Min målsättning har hela tiden varit att det skall vara lättbegripligt och lättillgängligt, säger han och betonar att han också gett ut alster som andra har skrivit.
Han sålde förlaget i höstas och fortsätter att arbeta med böckerna, men räknar med att trappa ned på den sidan. För nu har han också andra planer, som han inte tror kommer att vara lika lönsamma, åtminstone inte till en början.
– Så allt det jag tjänat på det här skall vi förstöra på nya böcker, säger han med ett stort leende.
Nu är inriktningen att göra ”läsvärda böcker med snygga bilder”, presentböcker som företag kan tänkas vilja köpa till sina kunder och anställda.
– Det här skall vara skojigt, lönsamheten kommer inte i första hand, säger han och berättar att arbetet redan kommit i gång med en bok om ekar.
Så småningom kanske det också kommer en bok om pelargoner, något som han lite otippat kommit att bli något av en expert på.
– Min fru och jag köpte en sommarstuga i Örsundsbrotrakten av ett äldre par, med möbler och allt. Även de gamla ägarnas pelargoner ingick, så frun fick lära mig hur man skulle sköta dem. Och det har gått bra. För några år sedan räknade jag ut att jag hade 50 olika sorter.
Ett par sorter är hans egna skapelser, uppkallade efter två av hans barnbarn, Lina och Mattis.
– Jag hade sett fram emot att få barnbarn, men att det var så roligt kunde jag inte tänka mig, säger Lars Åhnberg avslutningsvis.
Så han får kanske odla fram ytterligare pelargoner, så alla barnbarnen får var sin.