Basen ett lyckat instrumentval

- Jag blev tvingad att spela bas, fast jag inte var ett dugg intresserad från början, säger Pal Johnson, som numera är basist till yrket.
Det var när Pal Johnson var 14 år och gick i högstadiet i Eskilstuna som han blev övertalad att spela bas i skolbandet, trots att han inte kunde instrumentet sedan tidigare. Vanligtvis spelade han trombon och piano.
- Jag fick ett gäng svåra låtar att lära mig på två veckor, sen skulle det vara konsert. Efter en vecka kunde jag dem. Sen upptäckte jag att man fick mer uppmärksamhet när man gick omkring med ett elbasfodral än med ett trombonfodral, och jag började tycka att det inte var så dumt ändå.

Under den senare delen av tonåren samlade Pal Johnson på musikinstrument och köpte bland annat en basfiol, bara för att det var kul att ha en. Under ett par år stod den hemma hos honom, orörd, innan han upptäckte att akustisk bas passade bättre än elbas när han spelade viss typ av musik.
Han började ta lektioner i kontrabas för en militärmusiker i Strängnäs, och efter bara ett par månader fick han ett stipendium som gav honom möjlighet att åka till Ungern.
- Dels fick jag spela under en turné i landet och dels fick jag lektioner av en professor på Franz Liszt-konservatoriet i Budapest. Vi hade inget gemensamt språk, så jag kunde inte prata med min första riktiga lärare i kontrabas.

Sen dess har både elbas och kontrabas varit hans huvudinstrument, och är också de instrument han undervisar i. Elbas började han att lära ut på ett studieförbund i Eskilstuna redan när han var 17 år. Nu är han lärare på Stockholms musikpedagogiska institut, Musikhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet och Musikskolan i Uppsala. Många av dem han undervisar ska själva bli musiklärare eller baslärare.
Trots att han har många undervisningsuppdrag har han sedan mitten av 1980-talet ändå ägnat mest tid åt att vara musiker. Hans "affärsidé" har varit att fungera som vikarie i massor av olika orkestrar.
- I och med att jag spelar alla musikstilar har jag alltid haft väldigt mycket jobb. Jag har spelat med de flesta svenska artister någon gång. Fast ibland kan man sakna att jobba med bara en grej som man förfinar och fördjupar, eller med bara en konstellation, säger han.

De senaste åren har han bland annat arbetat mycket med sångerskan Maria Möller. Han har också turnerat med The music of Andrew Lloyd Webber, en engelsk produktion som framförts på stora arenor runt om i Europa.
I Uppsala spelar Pal Johnson med funkbandet Beatfunktion och framöver kommer han att spela en del med Akademiska kapellet. Tidigare har han också spelat med Uppsala kammarstråkar.
- Jag gillar att spela kammarmusik, det är lite som jazz. För det mesta har man ingen dirigent utan måste kommunicera med blickar och man kan få till ett riktigt sväng, säger han.

På senare år har Pal Johnson slutat att samla på instrument och gjort sig av med de flesta av dem han har haft. Han har kvar två kontrabasar, som han har döpt till Chloë och Ellen. De byggdes i Paris på 1700-talet och Pal Johnson fascineras av att läsa om basfiolernas historia.
- Mina kontrabasar befann sig i Paris under franska revolutionen. De har verkligen varit med om mycket och kontrabasar minns vad man har spelat på dem. Ju fler gånger en viss ton har spelats desto bättre låter den, säger han.

Basen ett lyckat instrumentval

Intresset för musik är inget som Pal Johnson är född med. Han blev tvingad att spela ett instrument som 14-åring. Nu fyller denne heltidsmusiker 50 år.